- Project Runeberg -  Herrarne på Ekolsund / Första delen /
249

(1847) [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. kap. Riksdalershuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

249

vet, att jag är utlänning i detta land,» sade han; omen
flere än jag äro det (han kastade en lång, uttrycksfull
blick på konungen), och vi kunde af en ädel nation
vänta annat än hvad vi erfarit. Säg mig öppet, gref
Clas Thott, hvad har jag gjort er, som kunde
berättiga er och er förlofvade, alt träda emellan mig och
riksgrefvinnan? Ilar jag förolämpat er? har jag sökt
skada er?»

Clas Thott stod slum af förundran.

Med stigande värme och höghet i blicken slog von
Pahlen handen på silt bröst. »Jag är väl icke grefve,
som ni, mina herrar,» utbrast han, och såg sig
omkring, nästan kungligt. »Min börd har i Sverige inlet
motsvarande. Jag är furste: och jag tror mig såsom
sådan ega rätt till någon aktning från er sida.»

En haslig häpnad bemäktigade sig de tre bröderna
Thott.

»Må jag icke i edra ögon vara något annat än hvad
jag hittills varit: en kavaljer vid er nådige konungs
landtgrefliga hof; länken också för öfrigt om mig och
min resa i Sverige, hvad helst eder lyster: det skall
icke bekymra mig. Men jag fordrar, alt icke
inblandas i edra egna inbördes tvister, eller göras till mål
för edra stämplingar.» <

Gref Clas steg fram med rak och stolt hållning, men
med ett något sankt hufvud, ungefär i den ställning en
page iakttager vid hoftjenst.

Min furste! — utbrast ban — ett stort, ett förfärligt
misstag . . .

»Halt, grefve Thott» — afbröt den förnäma
utlänningen — »ej elt ord i denna stil! Hänförd af en
ursäktlig känsla, har jag yppat mig för er i elt ögonblick,
då jag ansåg det nödigt för alt freda mig för alla låga
Htrr. pd Ekols. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acekolsund/1/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free