- Project Runeberg -  Bidrag till femtio-åriga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809 /
135

(1860) [MARC] Author: C. H. Asp With: Oskar Rancken, Gustaf Adolf Montgomery, Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

invit om utmaning. »Jag är utmanat,» ropade T. »I dag
fjorton dar till slåss vi på pistoler». Sjelfva uppskofvet
skrämde W., som höll på att svalna, och hade velat göra
undan allt genast i hettan. T. stod fast vid sin bestämda
termin. Emedlertid gick T. hem, målade (han målar väl)
på ett bräde W:s bröstbild med riddarstjerna (W. var
riddare) och skjuter till måls på den i flera omgångar,
blott för att genom ryktet derom göra W. uppmärksam
på Trs skicklighet i skjutande, som är verkligen utmärkt.
En dag kom W. med några kamrater till T. och såg
hans sysselsättning. »I dag jemnt 8 dagar till», sade
T. »skola vi skjutas. Befall, hvar ni på 20 alnars
af-stånd vill ha kulan!» T. sträckte ut pistolen: »hvar?»

— »I bröstet,” sade W. på försök, men litet uppskrämd.
Paff! den målade riddarstjernan var i ögonblicket
genomskjuten. — »Jag har ännu en laddad pistol; hvar skall
det vara»? — »I ögat». — Paff! Ögat var
genombor-radt. — »Hvarföre skall jag stå i disgrace hos en så käck
officer?» sade W., »låt oss bli vänner!» — »Det kan jag
icke». — »Och ursäkta min förseelse mot er hund!» —f
»Må så vara,» sade T., som just för W:s skuld ville
af-böja slagstfiålet.–En gång gick T. upp till
konungen för att söka en ryttmästare-post, och gjorde sin
ansökning mundtligt. »Hvarföre kommer ni direkt till
mig?» frågade konungen. — »Derför, Eders M:t, att E.
M:t är den, som ger bort den syssla, jag söker». — Han
fick hv.ad han sökte.

Den 26. Läst a visor. Spisat kungligt; fått 45 rdr
b:co på aflöningen. — Nu veta vi, att några hundra
svenskar landstigit i Kristina. Mera väntas, men kanske
förgäfves, Galna rykten sprida sig från skånska sidan.
De äro otroliga. Det finns sådana, som vilja, att
konungen bordt begå streck och knep för att rädda sig ur
vådan, samt som säga politiken ej behöfva vara ärlig!

— De säga då, att det är dygd i stort, som är last i
smått; att man får bedraga i stort, stjäla i stort, ehuru
det ej går an att tillåta i smått. Man får ej bedraga en
slaf, men man får bedraga en verld! Konungarna, ställda
att vårda sedlighet och dygd hos sina undersåtare, äro
sinsemellan privilegierade skurkar, skälmar, bofvar,
ni-dingar!! huru rimmar sig detta? Då ha vi intet att klaga
öfver ryska regeringen, ej öfver Kristian tyranns, ej öf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/achdobeln/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free