Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 CLAES ANNERSTEDT
gen 1697 och öfverhopade- tillika männen i hans
omgifning med bevekande bref. Till Karl Piper skref han
humoristiskt: »Gud gifve min pung vore så rik på pengar,
som min håg är stor att göra något till Guds ära och
min konungs tjänst; jag skulle då ej ens spara hvad som
behöfdes för att raka skägget.> Konungen lyssnade
nådigt till hans bön, och nu gick det raskare undan. 1702
voro mellan 7- och 8,000 figurer färdigskurna, och dock
hade Rudbecks anspråk på omfånget nu växt så, att
han beräknade, att antalet skulle, då arbetet blefve
färdigt, stiga till 11,000. Själfva tryckningen hade sedan
några år pågått, stundom med svindlande fart, ibland
långsammare då medlen tröto, såsom vid nordiska krigets
utbrott. Emellertid utkom andra delen i september 1701
och den första i början af följande år, det tycktes som
all utsikt förefanns, att jätteverket i sin helhet skulle
inom e] lång tid se dagen. Då kom den förfärliga
branden 1702 emellan, som förvandlade till aska alla de i
domkyrkan förvarade figurformarna och nästan hela den
tryckta upplagan af arbetet. Länge trodde man äfven,
att originalhandskriften med dess tolf volymer
färglagda figurer träffats af samma öde, tills elfva af
banden i våra dagar lyckligen återfunnits i det stora De
Geerska biblioteket på Leufsta. — För sin tid var
Rudbecks arbete ett storverk, storslaget i planläggning och
utfördt med synnerlig skicklighet. Det ger honom full
rätt att nämnas som en af sin tids största botanister och
som Linnés värdige föregångare.
Det största till omfånget af Rudbecks utgifna
arbeten är hans välkända Atlantica. Det var ock på sin
tid det ryktbaraste och skulle enligt författarens
bergfasta tro föra hans vetenskapliga namn till senaste
eftervärld. Det var ock samtidens tro, såsom synes af den
vackra inskriften på hans grafsten : Mortalem hic cippus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
