Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
ten. Han föreläste öfver åtskilliga af de isländska ocli fornnorska
minnesmärkena, såsom Olaf Tryggvasons, Gautreks, Hervarar,
Her-rauds och Boses samt Trojumanna sagorna samt Gulatings och
Frostatingslagarne jämte Hirdskrå. Troligen hafva föreläsningarna
ej varit mycket besökta, efter ban 1677 vemodigt säger i
föreläsningskatalogen, att lian är tveksam om hvad lian skall läsa, "cum
ea non sint de pane lncrando nec gustus publici".1 Några af sagorna
utkommo genom hans försorg i text och öfversättning jämte noter,
såsom Gautreks och Rolfs saga 1664, ett fragment af Olaf
Tryggvasons saga 1665, Herrauds och Boses saga 1666 och Hervarar
saga 1672. Det är att beklaga, att ban härvid kom att vända sig
till idel sagor af andra rangen (Olaf Tryggvasons undantagen); den
edition af Olof den heliges saga, med hvilken han en tid sysslade,
blef ej färdig. Det var dock en stor förtjänst att hafva varit den
förste att rikta vår litteratur med prof på Isländarnes författarskap,
och om äfven editionerna från vår tids ståndpunkt lämna ett och
annat öfrigt att önska, vittna de tydligen om Verelii insikter och
noggrannhet i arbetet. Det vackraste beviset på hans energi och
intresse var, att ban utarbetade vår första fornnordiska ordbok
’Index linguæ veteris Schytlio-Scandicæ’1; tyvärr utgafs arbetet 1691
efter hans död med oförsvarlig vårdslöshet af den trogne vännen
Olof Rudbeck; genom dennes godtyckliga tillägg och utelemningar
samt massan af vanställande tryckfel blef, enligt Ihres dom, arbetet
så godt som obrukbart. Rudbeck åberopade i sin Atlantika flitigt
sagornas vittnesbörd och tog äfven verksam del i sagoutgifvandet;
år 1680 ombesörjde han tryckandet af Jac. Reenhjelms edition af
Thorsten Vikingsons saga och 1691 densammes edition af Olaf
Tryggvasons saga; år 1697 utgaf han i ett band de föga märkvärdiga
Ketil Hængs, Orvar Odds samt Hedins och Högnes saga. I sina
arbeten hade ban stor hjälp af bröderna Jonas och Petrus Salanus,
af hvilka den senare 1693 utgaf i Upsala Egils och Asmunds saga.
Den ofvannämde Jonas Rugnian (döcl 1679), som kraftigt biträdde
Verelius i hans arbeten, öfversatte Snorre Sturlasons Heimskringla,
som trycktes på Visingsborg 1670 under den besynnerliga titeln
"Norrlands Chrönika"; vidare utgaf han i Upsala 1667 en samling
af rättsbestämmelser, hämtade ur de isländska källorna under titel:
"Greinir or fieim gaumlu laugum", och 1676 "Monosyllaba
Islan-dica". Slutligen kan nämnas, att Hadorph 1675 utgaf Olof den
heliges saga på svenska rim.s
1 Jfr en annan intimation af Verelius, anförd i Güdels i nästa not
citerade arbete s. 24(5.
- För närmare kännedom om de isländska handskrifter som kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
