Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grammet, förde till en konflikt med juridiska fakulteten, såsom jag
ofvan omtalat.1 Något spår af cartesianism tyckes ej hafva
förekommit i undervisningen i praktisk filosofi, hvilket ej heller kan
förvåna, då Cartesius, utom hvad passionerna angår, icke sysslade
med denna del af filosofien. De arbeten som utgifvits af
professorerna i ämnet äro få och obetydliga. Ljungh samlade 15
disputa-tioner, som ban ventilerat 1655 — 1664, till ett belt under titeln
"Dissertationum civilium manipulus ethicus"; Joh. Eenberg och Jon.
Billovius utgåfvo två smärre kompendier, den förre "De officiis liber
elementaris. . . ad menteru B. Pufendorfii" 1703, den senare "Doctrina
de moribus et virtutibus" utan år. Det bör här ytterligare erinras
om, att den skytteanska professorns undervisning i mycket supplerat
eller sammanfallit med den, som gafs af professorn i praktisk filosofi.
Politik hade Johan Skytte satt som en hufvuduppgift för sin
professur, och ämnet föredrogs flitigt af Schefferus (hvars "Breviariuui
politicornm Aristotelis" trycktes 1684 efter hans död), mera sällan
af Obrecht, men oftare af Upmarck,2 äfven här trädde naturligen
Pufendorff alltmer i Aristoteles ställe. I öfrigt är ingalunda
ovanligt, att adjunkterna gifva kollegier i detta ämne.
Om matematikens och astronomiens studium kan jag, i
brist på kompetens och äfven på förarbeten,3 ej hafva mycket att
meddela, utan får egentligen inskränka mig till nakna fakta.
Professorn i matematik svarade för aritmetik, geometri, optik,
landtmäteri, byggnadskonst och fortifikation; hvad vi nu kalla fysik och
mekanik berördes ock någon gång af honom. Dessa ämnen hafva
alltid i en viss ordning behandlats af lärarne.4 Man tycker sig
förspörja en viss lyftning och större mångfaldighet, sedan Bilberg
trädt in i lärarekretsen. Han begynte sina professorsföreläsningar
1679 med optiken "som till en tid varit satt å sido" (M. Celsius
hade dock läst däröfver 1669/70 och 1674/75), han återkom till
ämnet 1683 och kallade det då "regina mathesis", 1680 behandlade
ban analysen efter Francois Viets’ nya metod, 1682 koniska
sektionerna, 1684 mekanik och fysik (Vires corporum molé sua aut
motu æstimatorum in Mechanicis, Staticis, Pneumaticis, Hydrotech-
1 Se ofvan s. 179 ff.
* Anteckningar efter Upraareks föreläsningar i Ups. Bibi. X. 1417
—1419.
:l Vi äga endast ett sådant i E. M. Dalilins afhandling: Bidrag till de
matern, vetenskapernas historia i Sverige, Ups. 1875; men den stannar
tyvärr med M. Celsius 1679.
1 Dahlin redogör för hvarje professors föreläsningar t. o. in. 1679.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
