Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
färdades dock först den 9 april 1661,1 ocli den forne boktryckaren
Johannes L’auli fick till sin död 1665 arbeta i Curios tjänst. Man
vann ej mycket på bytet. Trots Curios af Rudbeck så högt
beprisade lärdom och trots att ban tack vare Rudbecks mäktiga
understöd gynnades på åtskilligt sätt, i det att ban 1664 fick låna 300
rdr af universitetet för att inlösa Jansonii tryck i Stockholm, samt
på regeringens befallning erhöll i årligt understöd 20 tunnor
spannmål den 6 nov. 1663 och fick detta förhöjdt till 100 tunnor den 10
febr. 1665 (det senare för att kunna utöfva förlagsverksamhet åt
universitetet och antikvitetskollegiet),2 var hans tryck dåligt och
blef med tiden allt sämre. Det är ju möjligt, som Curio och
Rudbeck sedan påstodo, att en tryckeriverksamhet i Upsala ej kunde
bestå utan betydande understöd, och man hade ju med år 1671
indragit anslaget af 1665, men mannen har tydligen icke kunnat
sköta sig. Följden blef att konsistoriet i dec. 1674 på kanslerns
befallning inledde process med honom och den 23 jan. 1675 dömde
honom från ämbetet. Denna rättegång och dess fortsättning i
hofrätten samt den däraf föranledda våldsamma striden mellan
Rudbeck ccli konsistoriet, intill dess k. maj:t den 18 juli 1685
bekräftade hofrättens dom, har jag tecknat i förra afdelningen.3 Under
den tioåriga rättegångstiden hade man naturligen varit hänvisad
fortfarande till Curios officin, som under denna tid visserligen icke
förbättrades, utan snarare försämrades, så att man i många fall
vände sig till boktryckare i Stockholm.’4
Det gick icke lätt efter Curios afsättning att få en efterträdare.
Största hindret var, att Rudbeck lyckats hos Karl XI utverka den
6 okt. 1685 rätt för Curio att vara Rudbecks egen boktryckare,
hvilket alltid borde innebära någon konkurrens för
akademiboktryckaren. Än mera blef detta fallet då kanslern den 21 juni 1687
medgaf Curio, att eftersom akademiboktryckaren icke medhann sitt
arbete, trycka studenternas disputationer för att bespara dem onödiga
resor och omkostnader, Ii varjämte K. Maj: t den 22 juni 1687 medgat
1 Afd. 1, s. lä ocli 66. Rudbecks ordning för tryckeriet af 18 dec. 1661
itr tryckt i Kleimnings arbete s. 41.
2 De verk som Curio förlagt uppräknas i Bref af O. R. s. 250.
3 Afd. 1, s. 140 ff., 199 ff. och 322 ff.
4 1(384 uppger Schfitz, att både docentes och discentes måste med stor
omkostnad trycka på andra ställen; P. Rudbeckius klagade öfver Curios
lefverne och att man hvarken kunde få lionom till kyrkan eller Herrans
nattvard (teol. fak. prot. 6 maj 1684). Curio beklagade sig samtidigt, att
ban saknade arbete om sommaren, så att gesällerna då måste vandra ut
och tjäna sin föda på sädesbärgningen (Curio t. inkvis.-kommissionen 7
mars 1685, Lunds bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
