Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
M. Steuchius, som stod med bägge fötterna kvar på den
antisynkre-tistiska ståndpunkten, hade helst velat, att man sagt rent ifrån, att
man icke ville celebrera deras jubelfest för den skillnad, som var i
religionen, men härpå hade konsistorium ej velat ingå under
hänvisning till K. Maj :ts bref, som ginge ut på, att man ej skulle röra
något om religionen (kons.-protokollet för 1 aug.). — Ännu 20 år
senare var denna fruktan för, att man skulle synas beblanda sig med
främmande religioner, så stark, att då universitetet 1747 inbjudits
att deltaga i Regensburgs jubelfest den 27 aug. samma år, beslöt
konsistoriet den 13 juli, att man icke på annat sätt kunde villfara
denna begäran, än att rektor affärdade en tacksägelse- och
gratula-tionsskrifvelse till sagda akademi.
Vid riksdagen 1723 ernådde universitetet något, som det ifrigt
eftersträfvat, en liten förbättring i de dåliga lönenia.
Kopparmyntets fortgående fall hade gjort förhållandena högst bekymmersamma,
i det lönerna, som i staten angåfvos i daler silfvermynt, utbetalades
i kopparmynt men icke efter den år 1715 stadgade devalvationen
af 1 dlr. smt. = 4 ’/2 dlr. kpt., utan efter den gamla beräkningen af
1 dlr. smt. = 3 dlr. kpt. Således fick en professor nu sin lön å 700
dlr. smt. utbetald med 2,100 dlr. kpt., ehuru efter 1715 års plakat
han bort få 3,150. I det hela hade lönernas värde sjunkit till hälften
af det, som de ansågos äga vid uppgörandet af 1699 års stat, ty
spannmålen var nu dubbelt så dyr som 1699, ja ofta än högre i pris. En
löneförbättring borde väl icke egentligen angått riksdagen alls, efter
lönerna icke utgingo af statsverket utan af universitetets egna
räntor, öfver hvilka K. Maj:t bort kunna utan riksdagens inblandning
förfoga, efter att ha inhämtat yttrande af universitetet. Men så
stark var redan riksdagens ställning, att det beträngda konsistoriet
fann sin räkning i att direkt vända sig till denna och utveckla, huru
svår löntagarens ställning var; man framhöll ock, huru rättvis en
förbättring vore vid jämförelse med statens tjänstemän, ty dessa
fingo ut sin lön efter kronovärdering af 9 dlr. kpt. tunnan,1 under
det professorerna fingo sin i pengar och sedan fingo köpa sin
spannmål för 20 till 30 dlr. kpt. tunnan. Man satte i fråga, om icke en del
af lönen kunde få utgå i spannmål, en femtio a sextio tunnor för hvar
professor och i proportion för sekreterare och adjunkter. Sekreta
1 En kronolöntagarea lön ansågs svara mot ett visst antal
spannmålstunnor ock utgick efter ett s. k. kronovärdie för tunnan af 2 1Ji dlr.
smt. {= 9 dlr. kpt.). D. v. s. en lön å 225 dlr. smt. skulle anses
motsvara 100 tunnor, hvadan löntagaren först fick ut denna penninglön
och så ett tillskott motsvarande för hvarje tunna markegångens
öfverskott öfver kronovärdiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
