Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
af dess ringa anslag.1 — För kemiens studium fann kanslern det
vara nödvändigt, att ett laboratorium ehemicum anlades; det
skulle dock dröja inpå 1750-talet, innan detta blef en verklighet,
sedan ämnet fått egen representant i J. G. Wallerius. När kanslern
i sammanhang härmed anbefallde medicinska fakulteten att icke
befordra till doktorer andra än värdiga och skickliga, berodde
detta på, att man omsider kommit därhän, att medicine doktors
pro-motioner kunde i Upsala snart återupptagas.3 — I fråga om
filosofiska fakultetens verksamhet och behof se vi kanslern egentligen
fästa sig vid det, som rörde matematiken och naturvetenskapen.
Han godkänner A. Celsii önskan att få köpa nya glober för åtta
gui-neer (som vi minnas hörde den matematiskt-fysiska geografien
under Celsii lärostol), han frågade Klingenstjerna, om algebran
studerades, och ger sitt bifall till dennes önskan om inköp af fysiska
instrumenter3 samt uttalar tillika sin önskan att se en professur i
oeconomia och historia naturalis inrättad. På samma gång för
han dock på tal, huruledes konstitutionerna anbefalla puritas
lati-ni sermonis pro indole cujuscunque disciplinæ, och erinrar, att
universitetet i detta afseende i alla tider varit i stort rykte hos
utlänningen, hvilket man borde sträfva att behålla för framtiden.
Däri låg dock icke något underkännande af modersmålets
fordringar, som man bäst kan se af det svar, som han två månader
sena-nare afgaf, då konsistoriet ville vägra Andreas Hellant att
trycka sin disputation »De novo modo piscancli in fluviis
Norlandia-rum», på den grund att det stred mot konstitutionerna och
vedertagen praxis och att man kunde befara, att opponenterna mest
skulle syssla med att nagelfara öfversättningen. Hans
förståndiga, halft ironiska svar blef clå, att som Hellants begäran ej stred
emot konstitutionerna, i det man kunde lika väl iakttaga puriteten
i latinet, om detta blott stode på ena sidan i stället för på bägge,
1 Om trädgårdens förfall under Rudbeck se Fries, Linné 1 s. 42
och 280—281.
3 Jag återkommer härtill i afd. 2, men vill här nämna, att
Ham-nerin och Tracht redan 1737 disputerade pro licentia, och att den
förre promoverades 12 maj 1738.
3 Anslaget 6,000 dlr. kpt. togs icke af universitetets medel, utan
räntkammaren blott förskotterade medlen, som biblioteket, hos
hvilket universitetets instrumenter skulle förvaras, fick ersätta på det sätt,
att 300 dlr. årligen innehöllos på dess anslag. Förgäfves beklagade sig
Norrelius häröfver hos kanslern d. 19. sept. 1738 (Bih. 3, n. 109). Hans
klagan vann lika litet gehör som hans företrädares J. Wallins, då man
i dennes tid ålade biblioteket att betala 3,000 för köp af astronomiska
instrumenter (Bih. 3, n. 92). Om fysiska samlingens storlek se Schücks
rektorsprogram 1910 vid Granqvists installation s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
