Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
nog icke ville släppa sina åbor i händerna på en brukspatron (man
visste, hvad detta hade att betyda för åbons utsikt att få sitta kvar
å hemmanet), yrkade på, att försäljningen skulle alldeles
inställas, gaf ban därtill sitt samtycke den 20 dec. Till detta samtycke
medverkade naturligen, livad han nu fått reda på, nämligen att
det kungl, bref af 16 aug. 1731, som Svedenstjerna åberopat,
afsåg kronohemman, under det akademihemmanen voro af annan
eller frälsenatur, men ban fogade ock härtill följande ytterst
märkliga tillägg, »åtminstone så länge den af K. Maj:t och sedermera
af riksens ständer vid sistledne riksdag examinerade quæstion,
huruvida Upsala academiehemman böra för crono anses, icke ännu
blifvit afgjord». Det måste dock förvåna, att en Upsala
universitets kansler kunde sätta ifråga, att akademihemmanen skulle
genom någon riksdagens våldsåtgärd kunna beröfvas sin natur
af frälse.
Ett för universitetet märkligt kungabref rörande
professorernas pensionering utfärdades under Gyllenborgs första år; det
var dock framkalladt genom en tidigare framställning af kanslererna
Bonde och Creutz. Den 14 juni 1739 förklarade nämligen K. Maj:tl
efter inhämtande af riksdagens utlåtande, att en professor, scm
för ålder eller andra orsaker icke kunde med behörig drift och till
ungdomens nytta sköta sin plats, skulle, därest ban länge och väl
tjänt, få afsked med rätt att behålla professorslönen och
preben-dehemmanet under sin återstående lifstid; efterträdaren finge tills
vidare nöja sig med lönens öfriga förmåner i konsistorium och
fakultet (d. v. s. de sportler, som assessoratet i dessa bägge kunde
medföra). Det kungliga brefvet var egentligen en generell
till-lämpning af den grundsats, som redan Kristinas privilegier uttalat,
men som i förra seklet endast, i få fall tillämpats.2 Tanken var ju
fullt riktig, men som ingen fond för pensioner fanns eller nu
uppfördes i staten, blef följden en olycksalig förryckning af de
ordinarie lönerna, hvarpå många blefvo lidande.
Under Gyllenborgs första år blef stallinstitutionen, som legat
nere i nära fyrtio år, återupprättad. Jag har ofvan nämt,3 att
Bonde vid sitt besök den 10 febr. 1738 öfverlämnade beridar G. F.
von Waldens lios K. Maj:t gjorda ansökan om ridskolans
återställande. Konsistoriet svarade den 17 mars, att det gått i
författning om stallflygelns reparation och inredning, men att det icke
ansåg sig ha råd till det ifrågasatta årliga bidraget till stallstaten
1 Bih. 3, n. 112.
3 Se Del 2, afd. 2, s. 60—01.
3 Se ofvan sid. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
