Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
tolf af stipendierna skulle anslås åt skickliga botanister.1 Redan
Linnaeus både åberopat den ekonomiska fördelen för landet af
botaniska studier, hos dem som upptogo hans idé trädde denna
synpunkt i förgrunden. Särskildt var detta fallet i det memorial, scin
dåvarande justitiekanslern C. G. Lövenhjelm den 8 dec. 1746
inlämnade hos adeln. Han betonade starkt den ekonomiska nytta,
som båcle staten och enskilde skulle draga af en närmare
kännedom om fäderneslandets naturalster. Det syntes honom angeläget,
att rikets tjänstemän, »som äta på den s. k. dryga kronokakan»,
måtte afskudda sig namnet »att vara allenast tärande men ej
närande medlemmar». Komme denna vetenskap en gång i farten, skulle
den, säger Lövenhjelm, mottagas med lika begärlighet som
nyheter i religionen, hvartill han i brådskan fogade det något
obetänkta uttrycket: »åtskillnaden är, att den icke skadar själen, men väl
förnöjer sinnet och mycket gagnar pungen». Han föreslog därför,
att ingen skulle få aflägga filosofiska graden, som icke i offentlig
examen ådagalagdt insikter i något af följande ämnen, jordarter,
malmarter, salter, kemi, sädesskötsel, grässlag, trädslag,
medicinalväxter, fiskerier m. m. Ständerna, då eldade af en vacker
ifver för allt som befordrade den ekonomiska utvecklingen,
anmälde memorialet hos K. Maj:t och begärde, att han efter hörande
af universiteterna och uppfostringskommissionen ville draga
försorg om sakens verkställande. Och kanslern öfversände det till
universitetet den 13 april 1747 med bifogande af en anhållan, att
nationemas inspektörer skulle meddela ungdomen, att studium
historiae naturalis numera börjat anses oundgängligt för
densamma, på det att om K. Maj :t fastställde projektet de som ärnade
taga graden vid nästa promotion och framdeles måtte ha rådrum att
förvärfva dylik kunskap. Filosofiska fakulteten gjorde i sitt
utlåtande med anledning af konsistoriets remiss ej någon direkt
invändning mot saken. Den blott påpekade lämpligheten af, att
förhören i ekonomi och naturalhistoria intoges i själfva den
offentliga kandidatexamen, och att då examinatorerna således blefve tolf,
examen skildes på två afdelningar med sex professorer i hvar. Men
det låg säkerligen en reservation däri, att fakulteten tillika
begärde, att som detta fordrade öfverläggning, hon måtte få framdeles
inkomma till kanslern med sitt förslag. Vid föredragning i
konsistoriet den 12 juni af detta fakultetens utlåtande yrkade Linnaeus,
att examineringen i ämnet skulle begynnas inom ett år, antingen
fak-kulteten då bestämt sig för sättet eller ej, ty quaestio an vore af
1 Jfr Fries, Linné 2, s. 106, där frågan om denna examen i
natur-historia behandlats vidlyftigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
