Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
af kemie professorn, i handels- och handtverkshushållning af
professorn i ekonomisk juridik och af juris professorn, såvida
domstolsmål där förekomma, 8) till kammarrevisionen i aritmetik af
geomet-rie professorn, i redogöringsverket af professorn i ekonomisk
juridik ock i lagfarenket af juris professorn, 9) till slottskansliet af
juris och moralium professorerna, hvartill för landskanslien kom
examen i jurisprudentia oeconomica samt i ekonomi och aritmetik.
Äfven gradualexamina, de s. k. examina rigorosa, voro föremål
för uppfostringskommissionens verksamhet och förde till en rätt
märklig öfverläggning i konsistoriet. Som vi erinra oss, hade
kanslererna 1714 i skrifvelse till K. Maj:t föreslagit, att dessa examina
skulle vara offentliga och protokollföras, öfver hvilket förslag
fakulteterna samma år hade tillfälle att uttala sig.1 Dessa uttalanden
föredrogos i uppfostringskommissionen, som delade kanslerernas åsikt
ock utan vidare, med hvad rätt är svårt att se, dekreterade, att
så skulle ske, som kanslererna föreslagit, men tillika beslöt att
inhämta konsistoriernas yttrande, huru saken borde lämpligast
verkställas.2 Kanslern, kvilken kommissionen den 5 nov. 1748
underrättade om sitt beslut, gaf konsistoriet häraf del den 20 nov. ocli
uttalade tillika, att han ansåge bäst, om hvarje professor afgåfve
sitt särskilda yttrande till protokollet. Detta skedde i en session
den 9 maj 1749;3 rörande öfverläggningen om examen till den
filosofiska graden är följande att märka. Fakultetens professorer
gjorde ej längre några invändningar mot examens offentlighet, såsom
skedde 1744,1 men man sökte afvärja den då betonade
olämpligheten af, att de examinerade skulle utsättas för sina åhörande
kamraters ofta obilliga kritik, genom att inskränka den offentliga
examen till hufvudämnena och låta betyget i biämnena gifvas förut
i samband med de förhör, som under Gyllenborgs kansleriat införts
vid de offentliga föreläsningarna/’ Härom voro alla tydligen
ense, men man tycktes icke hafva fullt klargjort för sig, huru clet
skulle bestämmas, hvilka och huru många voro att betrakta som en
kandidats hufvudämnen," och om han själf eller fakulteten skul-
1 Se ofvan s. 181 ff.
3 I nppfostr.-kommissions session d. 5 nov. 1748 hade
ärkebiskop H. Benzelius påpekat, att konsistorium kunde genom sättet att
tillämpa det nya förslaget göra det alldeles illusoriskt, hvadan det
vore klokast att låta det förut uttala sig om, huru det ämnade anordna
dessa examina.
3 Kons. prot. 9 maj 1749 är tryckt i Bill. 4, n. 1.
’ Se ofvan s. 183.
6 Se ofvan s. 178.
® Endast X. Wallerius uttalar sig här närmare, ban fordrar två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
