Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
teologie licentiatens afläggande, men ansåg sig kunna soulagera
med denna lägre examen.1 Fakulteten sölade nu ett helt år att
taga Gottmarks ansökan under behandling, och när det på hans
förnyade framställning skedde i april 1753,2 uttalade hon visserligen
som sin åsikt, att ett förverkligande af teologie kandidatexamens
afläggande skulle befordra de teologiska studierna, men reste på
samma gång svårigheter, som nästan häntydde på de obotfärdigas
förhinder. Det hette nämligen, att då hvarje precedensfall
saknades, borde först åtskilliga frågor afgöras, innan man skred till
verket. Afgiftemas storlek behöfde bestämmas, likaså om den
examinerade blott skulle få ett extractum protocolli eller ett mera
solennt bref, som angåfve de rättigheter han förvärfvat; saken borde
kanske först insinueras hos prästeståndet vid blifvande riksdag,
ja man hade först rent af satt ifråga, om icke kunglig stadfästelse
behöfdes; och slutligen visade man en ömhet om de filosofiska
studierna, som högeligen förvånar, i synnerhet som examens
ursprungliga inrättande ju varit afsedt att verka som ett hugg mot den
filosofiska fakulteten, i det man beslöt, att ingen firge aflägga
denna examen, som icke vore magister eller candidatus philosophiae,
och att icke mer än två eller tre skulle framsläppas hvar termin,
för att så hålla examens heder uppe. Emellertid ansåg man äfven
denna gång, att saken tarfvade vidare öfverläggning, särskildt med
prokanslern. Och härmed tog man sig rundlig tid, så att
Gott-mark slutligen fann nödigt att på hösten vända sig till kanslern och
redogöra för examensfrågans läge, hvilket i sin ordning förde till
ett kanslersbref till fakulteten den 29 nov. 1753, hvari ban
anmodade henne att med det snaraste möjligt vore företaga till
afgörande de omförmälta svårigheterna vid metoden för den nya
examens anställande. Detta kanslerns första ingripande satte dock
ingen vidare fart i teologerna, säkerligen därför att frågan nu kom
att sammankopplas med en annan examenshistoria, som i hög grad
upprörde fakulteten. Kyrkoherden i Mariestad, magister Anders
Knös, kade nämligen begärt att få aflägga teologie licentiaten,
och hans person var fakulteten i högsta grad misshaglig, alltsedan
han ventilerade sin ryktbara disputation 1742;3 dennes begäran
1 1742 12 maj föredrogs i teol. fakulteten en begäran af en
kandidat Hoppenstodt att få disputera för licentiaten. Fakulteten
vägra-do på den grund, att ban ej innehade något munus lionorificum, utan
hvilket enligt konstitutionerna ingen kunde kreeras doktor, men
erbjöd honom att aflägga teol. kand. examen.
5 Teol. fak. prot. 14 april 1753.
3 Se ofvan s. 184 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
