- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
394

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

för önskningarnas uppfyllande, nu åter hade prinsen fyllt sitt
adertonde år. Den 9 april följde den kungliga utnämningen. Sin
underdåniga glädje betygade konsistoriet genom sitt omedelbart
fattade beslut att slå en medalj öfver sin unge kansler.1 Denne å sin
sida har kort efter valet varit betänkt på att besöka universitetet.3
hvad som lade sig i vägen härför, är obekant, kanske rådet nu liksom
sedan 1766 ville hindra prinsen att för hastigt vinna popularitet.

En ingående teckning af Gustafs gestalt skulle här ej vara på
sin plats och är för öfrigt öfverflödig, sedan hans häfdatecknare
läm-nadt oss en sådan af finaste art.3 Några ord om hans personlighet,
sådan den framträder i hans beröring med universitetet som kansler
och konung, torde dock här vara på sin plats för att kasta ljus öfver
den följande skildringen.

Prins Gustaf saknade ingalunda stora förutsättningar för sitt
nya kall. Med en intelligens af första ordningen, hos hvilken den
lätta och skarpa uppfattningen stöddes af ett utomordentligt minne,
förenade han den rikaste fantasi och ett lifligt intresse för nästan allt
mänskligt. Hans beläsenhet i den moderna litteraturen var
omfattande, kärleken till vitterhet och konst varm och uppriktig, och
bekantskapen med vår historia, om ock ej djup, dock ganska god.
Därtill ägde han en sällspord lätthet att gifva form åt sina tankar
och var som talare rent glänsande. En ung furste med dylika
egenskaper, tillika god och älskvärd, måste synas vara väl kallad att
öfvertaga vården om rikets första universitet. Själf har han
säkerligen med tillfredsställelse öfvertagit det viktiga uppdraget.
Fosterlandets stora minnen hade tidigt gripit hans själ, och att
upprätthålla den högskola, som var en skapelse af den store Gustaf Adolf,
hvars kungagärning han älskade att sätta som sitt föredöme, måste
tilltala både hans inbillning och hans stolthet. Tillika har han nog
sett i den nya ställningen ett kraftigt medel att lyfta sig och
konungadömet ur den förnedring, hvari ständerväldet sänkt det; det betydde
jif icke så litet att vinna ett stort universitets förtroende och samla
dess ungdom kring Sveriges blifvande konung.

Tyvärr saknades ej skuggor i den bländande tafla, som hans
skimrande gestalt erbjöd. Den ytlighet och flärd, hvaraf naturen
nedlagt åtskilligt i hans väsen, hade genom en förvänd uppfostran fått

1 18 april 1764 beslöt konsistoriet slå medaljen. Dess kostnad
uppgick till 3,990 dlr. smt. (1763 års hufvudbok). Den deputation till
prinsen, som anmälde valet, kostade 584 dlr. smt. (kons. prot. 5 maj).

J Se N. Gyldenstolpe t. J. Ihre (kopia i Ups. Bibi., U. 145, n. 23).

3 Se Odhner, 1, s. 260, och L. Stavenow, Konung Gustaf III, uppl.
2,1910.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free