Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•498
som möjligt, såväl vid Lans mottagande som i öfrigt under
besöket.1 Den 20 oktober uppträdde ban i konsistoriet.2 Han inledde
sitt Lälsningstal med att säga, att Lans goda tanke om deras nitiska
pliktuppfyllelse icke rubbats det ringaste af de ofördelaktiga
omdömen, som illasinnade ocb afundsjuka människor sökt utsprida
om universitetet,3 men om ock ett godt samvete betraktade dylikt
med förakt, borde det dock skärpa uppmärksambeten på de
brister, som möjbgen förefunnos i undervisningsväsendet. I detta
afseende ville ban påpeka, att eLurti ban, i bkbet med bvad de fleste
konsistoriets ledamöter uttalat vid det stora sammanträdet den 13
oktober 1768, ansåg, att konstitutionerna innehölle nästan allt hvad
som tarfvades för ett rätt ordnande af undervisningen, ocL att ehuru
han fann det vid Höpkens sista besök 1764 fattade beslutet om en
sträng studieplan för de unga studenterna välbetänkt, kunde ban
icke lämna obemärkt, att ban fruktade, att examina både genom
sitt antal och sättet för deras anställande förfelade sitt mål och
kanske snarare gjorde skada, ej minst genom den tid de togo från
professorerna. Särskildt hade ban fäst sig vid, att ehuru blifvande
magistrar icke voro förbundna att höra föreläsningar i alla ämnen,
medförde dock deras skyldighet att i filosofie kandidatexamen
låta sig förhöras i alla ämnen, att de måste gå på talrika
föreläsningar; han ville lämna därhän nyttan af ett dylikt mångläseri,4
som han betviflade kunna göra dem solida i något. För sin del
ansåg ban nog, om latin, historia och geografi jämte det »som passar
sig till alla vitae genera» voro obligatoriska ämnen, och i öfrigt hvar
och en examinerades rigorose endast i sina hufvudämnen.
Konsistoriet iidät sig icke på denna hans fråga om gradens anordnande,
utan kastade sig i stället på frågan om examina till kollegierna,
hvilka onekligen gjort universitetet det största obehaget. Det erinrade,
att universitetet godt varit i stånd att, innan dessa examina infördes
1749 och 1750, lämna ifrån sig mogna män, som sedan gjort riket
1 I bref till rektor d. 30 sept. sade han sig gärna se, om man å ömse
sidor dispenserade »ifrån all slags ceremonie och formalité»; mötet
kunde sko utanför stadens port. Skjuts med 8 hästar ville han ej afsäga
sig, om konsistoriet efter vanligheten erbjödo sådan, men det vore ock
det enda, hvarmed han ville falla universitetet till last. — Utgifterna
för besöket stego till 722 dlr. kpt. (kons. prot. 30 okt.).
3 Protokollet för d. 20 är tryckt i Bih. 4, n. 89. Ur det mindre
viktiga för d. 23 anföres ett och annat i texten ofvan.
3 Ilan syftade härmed på den under våren i Stockholm utgifna
nid-skrifton Speculator, till hvilken jag strax återkommer.
* Kanslerns ord om mångläseriet visa, att han uppmärksamt studerat
den stora diskussionen 13 okt. 1768 (se ofvan s. 434).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
