Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•507
stämt sig för denna plats.1 En närmare undersökning utvisade
visserligen, att tomten var starkt vattensjuk och att således
grundläggningen skulle blifva mycket dyrbar, hvilket väckte stora
betänkligheter i Upsala,2 men beslutet stod fast. Dock slapp man
undan det försök, som säljaren sedan gjorde att påtruga
universitetet äfven resten af tomten, hvilket, som Bergman riktigt
anmärkte, endast gifvit arkitekten tillfälle att onödigtvis uppföra en
byggnad värdig konstens högsta fordringar, och hvars sannolika
öde skulle blifva, att den aldrig blefve fulländad.3 Föga anade ban,
att. så skulle gå äfven med den mindre praktfulla byggnad, som nu
var ifråga. Ty ehuru arbetet begynte och ej obetydliga summor
under en följd af år utbetaltes för grundläggning och inköp af
materialier, kom arbetet slutligen att afstanna, man insåg väl, att det
öfversteg universitetets krafter. Ännu 1781 arbetade man med
kraft på grundläggningen,4 och under de tre åren 1780—82
utbetaltes ur räntkammaren för detsamma nära 3,400 riksdaler, men
därefter minskades beloppen och upphörde alldeles med 1786. Då
voro inalles 6,129 rdr. utbetalta,5 en för den tiden högst betydlig
summa, vida öfverstigande hvad hittills utgifvits för någon
institutions-byggnad, och ändock voro i sagda summa icke inberäknade de
massor af virke, som levererats från universitetets skogar. Med allt
detta hade man icke hunnit öfver grunden, och i detta skick fick
bygget hvila, till dess universitetet 1828 sålde tomten till Stockholms
nation. e’ <
Till arbetets afstannande har nog icke minst bidragit, att. från
och med 1787 tankarna samlades kring den nya botaniska
institutionen, som visserligen staten skulle bekosta, men till hvilken
universitetet fick lämna betydande förskott. Sannolikt har dock äfven
inverkat den af Frondins efterträdare Neikter nästan genast efter
hans bibliotekarieutnämning väckta tanke på, att den nya
byggnaden framför allt borde inrymma en sollenitetssal, hvaraf man
länge känt behof; ban påpekade ock, att Karolina var föga bättre
än en ruin, och att i Gustavianum kunde en dylik sal icke inredas,
förutom att biblioteket behöfde hela detta hus för att anskaffa rum
1 För ofvanstående so prot. vid kanslerns besök 11 juni 1779 (Bih.
5, s. 37) och kanslerns bref 17 juni (Bih. 5, n. 17).
2 Se T. Bergmans (då rektor) bref t. kanslern 22 juni och 2 juli 1779
med deras bilagor.
3 Bergman t. kanslern 23 nov. 1779.
4 Se Mallets bref t. kanslern 6 mars 1781 (Bih. 5, n. 26).
5 Enligt uppgift af det utskott, som 1786 nedsatts för utredning af
ekonomin, hvars utlåtande är intaget i kons. prot. 31 dec. 1786. Ur
hufvudböckerna får jag ej fram högre summa än 6,069.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
