Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•617
der hade aflidit den 22 maj 1786, och det var ingen hemlighet, att
Uno von Troil, som tack vare konungens gimst redan vid 34 års
ålder (1780) blifvit biskop i Linköping, var designerad till platsen.
Visserligen fick kan få röster inom ärkestiftet, men akademiska
konsistoriet, som deltog i valet, satte honom i första rummet, och
utnämningen följde den 30 augusti. Troil var en rikt begåfvad man
med omfattande studier (hans förtjänster om vår kyrkohistoria äro
betydande) liflig och intresserad för sin nya uppgift, men ban var
tillika af en något häftig natur och benägen att styra. Ingen af
hans företrädare i tidehvarfvet har varit så mån om sin
myndighet som prokansler och så ofta lagt sig i konsistoriets förliandlingar,
men ej heller ingen råkat ut för så häftiga sammanstötningar. Stark
rojalist och gustavian delade ban konungens uppfattning, att
universitetet behöfde moderniseras och icke minst på det teologiska
området; de rent teologiska studierna torde dock icke varit hans
starkaste sida, i likket med många andra af sin tids biskopar var
kan en representant för den moderna neologien. Han skulle som
prokansler gjort bättre, om ban icke lagt sig i allt, stort som smått,
ocb ej så ofta erinrat om sina rättigheter som sådan. Det måste
stöta de vid själfstyrelse vanda akademiska fäderna, när ban (28
sept. 1789) fordrade, att kursor skulle kalla honom till alla
konsistorier, och att, när viktiga frågor förekommo, rektor skulle på
förkaiul gifva konom noggrann del af ärendena, samt att
prelek-tionskataloger och docentintimationer skulle förut underställas käns
granskning.1
Hösten 1786 gjorde Gustaf III sitt längsta besök i Upsala. Det
räckte kela sex veckor, några korta afbrott för resor till
hufvudstaden afräknade. Intresset för universitetet och önskan att
närmare lära känna dess medlemmars verksamhet har icke varit det
enda motivet för det ovanligt långa besöket. Den opposition, som
framträdt under den på våren hållna riksdagen, gjorde det till en
viktig sak att draga kyrkans och lärdomens män öfver på sin sida.
Vid universitetet vann han sin afsikt fullkomligt. Man kunde där
ej annat än känna ett djupt intryck af den uppmärksamhet
konungen visade lärosätet genom ett så långt besök ock af den lifliga
del han tog i dess verksamhet genom att afhöra föreläsningar i mängd
och åtskilliga disputationer. Hans nådiga och vänliga sätt vann
ock allas hjärtan. Med djup tacksamhet erkände man äfven, att
den kyllning åt universitetets verksamhet och betydelse, som låg
i det långa kungliga besöket, måste kraftigt bidraga att återupp-
1 Om uppträdet i kons. d. 28 sept. meddelar Neikter ett och annat
i bref t. Rosenstein 28 okt. (orig. ITps. Bibi., F. 830: e).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
