- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
679

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•679

K. Maj:t gaf sitt samtycke till förslaget, dock med den ändring,
att fakulteten icke ägde utse vikarie, utan blott afgifva yttrande
och därvid, därest docentvikariat vore ifråga, upplysa om den
ifrågasatte vore villig att åtaga sig uppdraget, hvarpå konsistoriet
skulle inlämna förslag till kanslern, som utfärdade förordnandet.1

Såsom redan nämdt, hade den nya regeringen en
otvifvelak-tig förtjänst i ett afseende, nämligen att den löste en hel mängd
frågor, som den förra tidens styrelse af obekanta skäl lagt åt sidan.
Det var så mycket mer i sin ordning, som åtskilliga gällde ökning
af ersättningen åt underbetjänte, såsom kursorerna och
vaktmästarna, smärre gratifikationer för gjordt arbete, eEer gäldande af
verkliga skulder, så hade till exempel Östgöta nation fått i fyra
år vänta på betalning för sitt utlägg i och för Lidénska biblioteket.
När det blef fråga om hushållning med universitetets medel, fann
konsistorium ett villigt öra hos den nya sparsamma styrelsen.
Så kommo bägge parterna godt öfverens om, att man icke kunde
tillmötesgå e. o. filosofie professorn och teologie adjunkten L.
Palmbergs begäran att erhålla titel af e. o. teologie professor och en
lönetillökning; konsistoriet hade visserligen erkänt, att ban vid
slutet af en lång lefnad, Palmberg var nu åttionio år gammal,
kunde förtjäna en bten uppmuntran, men då teologiska fakulteten icke
behöfde någon förstärkning i sina lärarekrafter och
räntkammarens tillstånd icke medgåfve några löneförbättringar, måste det
afstyrka hans begäran, så mycket mera som hans
prebende-pasto-rat Börje och teologie adjunktslön tillsammans gingo upp till en
vanlig professorslön, prebendehemmanet frånräknadt.2 Äfven i
ett par andra fall möttes man i sina sparsamhetssträfvanden.3
Men kanslern gick än längre genom att afslå anslag, som
universitetet tillstyrkt. Så vägrade han den 18 juni att bifalla
konsistoriets begäran, att, då medel inflöto, director musices skulle,
liksom ritmästaren, få en årlig lön å 100 rdr., »emedan academiens
cassa enligt hvad konsistorium yttrat för det närvarande skulle
vara så medtagen, att all omtanke och besparing blefve af nöden,
om academiens flera förestående byggnader skola kunna besörjas».
Detta kan man ju förstå, men obegripligt förefaller, att kanslern
samma dag afslår tryckningen af ett för universitetet så viktigt
arbete som den samling af författningar för det samma, hvars
utarbetande sedan flere år tillbaka på konsistoriets anordning verk-

1 K. Maj:ts bref 14 juli 1792 i Bih. 5, n. 76.

2 Kons. t. kanslern 4 maj 1792 och K. Maj:ts bref 14 juli.

3 Se K. Maj:ts bref 26 maj 1792 om afslag å adj. Regnérs begäran
om lön och å boktryckar Edmans änkas begäran om hushyra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free