Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
sofi, har ansett detta förhör vara mindre nödigt.1 Denna åsikt
delades nog af mer än en person utom universitetet, biskop Serenius
gick ju så långt, att han ej blott ville afskaffa examina i statsrätt
och oeconomia publica utan äfven befria de blifvande magistrarne
från skyldigheten att taga betyg i kemi och oeconomia privata.-
När latinskrifningen uppdelades i två prof (konstitutionerna
kände blott ett sådant) är mig obekant. Skillnaden mellan dem
förklaras af en professor så, att den förra afsåg att visa, det
studenten kunde skrifva latin grammatiskt korrekt och någorlunda
sammanhängande uttrycka sina tankar på detta språk, hvarefter ban
tilläts att disputera pro exercitio; själfva gradualskrifningen, som
följde på exercitiedisputationen, afsåg att pröfva, om ban var
mogen att själf sammanskrifva och försvara sin förestående
gradual-afhandling.:i Det är dock svårt att upptäcka någon
grundväsent-lig skillnad mellan dessa bägge skrifningar, den senare afsåg väl
mest att försäkra sig om, att studenten icke sedan förra tillfället
gått allt för mycket tillbaka i konsten att beherrska språket. En
kuriös osed, som länge höll sig uppe i samband med
gradualskrifningen, hvilken då för tiden hölls i decani bostad, var att
studenterna skulle traktera hvarandra och de närvarande professorerna,
seden var säkerligen gammal, åtminstone fanns den redan vid
seklets början.4 År 1735 hemställde emellertid fakultetens dekanus
professor Frondin, om man icke borde afskaffa bruket att studenterna
trakterade med vin, det vore tryckande för mången i hans
fattigdom och afskaffandet skulle gifva professorerna friare händer.5 Ifan
förmente, att det skulle »lända till fakultetens heder, att
studenterna få denna syssla gratis förrätta och således jämt sitta med sitt
arbete, men ej besväras att per vices löpa därifrån och tillse, huru
med trakteringen tillgår; då deras scripta kunna och böra vara
färdiga till kl. 6 högst 7 om aftonen, som eljest ofta gå ut in emot
midnatten, hvarigenom mångens nattro förstöras kan». Fakulteten
biföll förslaget, och studenterna fogade sig däri, med den påföljd
säges det, att skrifningen sedan kunde slutas till kl. 8.° Det måtte
dock ej gått så alldeles lätt som här förtäljes att få studenterna
att afstå från den kära ovanan, ty 14 år senare förnyade
fakulteten sitt beslut, att traktamenterna skulle härefter alldeles afläg-
1 Se Bill. 5, s. 120 och 4, s. 3ß7.
2 Se Bih. 4, s. 306.
3 Se Melanderhjelms uppsats 1783 (Bih. 5, s. 122).
1 Se Del 2: afd. 2, s. 136.
6 Detta måste väl betyda, att desse infunno sig till kalaset och
därför sedan ej kunde känna sig fullt fria gent emot sina förra värdar.
• Filos. fak. prot. 8 okt. och 5 nov. 1735.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
