Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
deles tappade modet, då han såg Nosocomium gå sin undergång
till mötes. Intresse för uppgiften har han aldrig saknat och ej
heller klar blick för hvad som erfordrades att lyfta studiet. Redan
det ovanligt omfattande författarskap som ban utvecklade,
hufvudsakligen i syfte att förskaffa ungdomen nödig handledning i
dess studier, vittnar oförtydbart om hans uppriktiga ifver att
befordra den medicinska vetenskapens bästa. Hans lifliga önskan
var att genom grundlig undervisning kunna söka ersätta de
utländska resor, på hvilka våra unga läkare då sökte förvärfva den
utbildning, som de icke trodde sig kunna erhålla hemma. Som bevis
härpå vill jag ur hans kvicka bref till den unge Nils Rosén, då han
utsett denne till blifvande adjunkt,1 anföra följande tirad: »Jag
(har) för min del ogärna mist herr Rönnow, eder bekanta och goda
vän, efter ban äntelig menar det höra till medicina att få se
kyrktornen i Amsterdam och Paris, dem jag ock sett har, men tror dock,
att på hvad ort i verlden Anatomia och Chemia idkas kan och sjuka
finnas som läkare månne tillita, där kan medicinen bringas till
den fullkomlighet, som hvar och en för sitt enskilda talent är
ca-pable att bringa densamma. Ty lagkloka kunna vi intet bli förutan
lagboken, Sveriges lag, Romerska lagen, jus canonicum, det är
munkelagen, men intet artillerilagen, som lcong Henrik i Frankrike jus
canonicum kalla plägade. Ej häller kunna vi bli theologi utan den
heliga skrift och trosbekännelserna, som Theologos hålla inom rå
och rör. Men medici ha ingen annan bok att lita på än librum
naturae för ögonen eller under fötterna, hvartill den bästa tolk är ett
sundt förnuft utan præjudiciis och en flitig håg på rön och prof jemte
vett att anställa desamma.» Betydelsen af dissektioner och
obduktioner har han på det starkaste erkänt genom att i sina
anteckningar från 17303 nedskrifva följande sats: »Varandes altså pium
desiderium 4:tum, att studia anatomica ej allenast theatrale, som
mer speciose en nyttige äre, utan private för studiosis medicinae,
viscerum particularium anatome, avium, piscium, animalium
syl-vestrium och dylika, som elg, ren, björn, biur, fielfraas, själ etc. Men
enkannerligen at besicktningarna efter medicinalordningen
anför-troos medicis och ej blåtta barberarna, utan at medicus den
därtill tager medicinæ studiosi och ej barberargesellerna dem därifrån
stänga». Och kirurgien, detta då så föraktade ämne, hade i honom
en kraftig målsman. Jag har förut anfört hans träffande yttrande
1722, att »ingen är fullkomlig medicus som icke förstår kirurgien»,
och att P. von Afzelius kallar honom »Instaurator medicinæ et chi-
1 D. 5 mars 1728 (Bergianska saml. T. 2).
2 X. 134 i Ups. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
