Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
Ett af de starkaste bevisen på Linnés inflytande som lärare
är val den vackra skara af lärjungar som han fostrade, och af hvilka
flere med heder inristat sina namn i botanikens häfder. Några
föllo martyrer för sitt forskningsintresse på de färder som de, eldade
af sin mästare, företogo i aflägsna länder, så Fredrik Hasselqvist
i Palestina och Peter Löf] ing i Sydamerika, andra kommo lyckligt
hem till fäderneslandet såsom P. Kalm från Nordamerika, K. P.
Thunberg från Japan, Anders Sparrman från Sydafrika. Talet af
Linnés lärjungar som på ett eller annat sätt utmärkt sig är
förvånande stort.1
De nedsättande omdömen om Linnés s. k. artificiella system,
som stundom redan några samtida botanister fällde och som sedan
i efterföljande tid upprepats af en och annan af dessa kritici, som
lefva i en lycklig okunnighet om, att hvarje person skall bedömas
efter den tid hvari han lefde, och att hans insats skall mätas under
jämförelse mellan hvad som var före honom och hvad ban lämnade
efter sig — hafva af eftervärlden tillbakavisats. Man har nu
riktigt påpekat, i hvilket kaotiskt tillstånd botaniken kommit
därigenom, att dess idkare, oftast utan någon klarare plan, gyttrat
växtvärldens allt talrikare blifna företeelser samman till en massa, i
hvilken det var omöjligt att orientera sig. Linné afhögg som en ny
Alexander den gordiska knuten genom sitt nya enkla och klara
sexualsystem, som gaf Ariaclnetråden till den labyrint, i hvilken man
förirrat sig. Hans artificiella system var ett snilledrag, som i ett
ögonblick bragte reda i och omskapade vetenskapen. Själf kände
han bättre än någon, att det blott var provisoriskt, tills man hunne
utarbeta ett s. lc. naturligt system; ban har ock själf uppställt ett
dylikt, ehuru endast ett utkast däraf blifvit offentliggjordt. Men
ban insåg själf bela svårigheten att definitivt uppgöra ramen för
ett sådant, så länge antalet af kända växtformer var så ringa.
Likaså har man i våra dagar gent emot den ensidiga uppfattningen,
att Linné blott ägnat sig åt den deskriptiva botaniken,
framhållit, att ehuru han måst ägna sin mesta tid och möda åt denna sida
af vetenskapen, som i första hand fordrade en snar och
genomgripande reform, har han ingalunda varit blind eller likgiltig för
hennes öfriga sidor. Tvärtom hafva få forskare haft en sådan
vaken blick för växtens lifsföreteelser, och ban har länmat viktiga
bidrag till växternas biologi, fysiologi, anatomi och geografiska
utbredning. Det är ock en öfverlägsen ställning som Linné intager
1 Se Fries’ fängslande teckning i hans Linné 2, s. 19 ff. I bilagan
19 därstädes uppräknas de fleste ut- och inländske lärjungar af någon
hotydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
