Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-507
betraktade institutionen som professorns enskilda affär, med
hvilken ban finge reda sig bäst ban kunde, på universitetet finge den ej
tynga.1 Naturligen var det en omöjlighet för Roberg att under
sådana förhållanden underhålla sjukhuset, men det är väl ock ej
osannolikt, att hans kända snålhet och en viss oförmåga i praktiska
ting ytterligare bidragit att tilltrassla ställningen. Jag har ofvan
skildrat, huru Cronhjelm grep in som kansler och huru det härvid
kom i dagen, att huset råkat i ytterligt förfall samt huru, när
äfven protokollsdeputationen vid riksdagen 1734 upptog frågan, detta
på kanslerns befallning förde till en räfst med Robergs förvaltning,
hvilken ändades med, att ban 1735 dömdes af konsistoriet att betala
en ersättning å 11,423 dlr. kpt.2 Men universitetet ansåg sig lika
fullt befriadt från hvarje skyldighet att bidraga till institutionens
upprättande, såsom synes af dess svar till en af
protokollsdeputationen vid 1738 års riksdag gjord förfrågan, hvarför Nosocomium
icke satts i vederbörligt stånd.3 Hvad som felades för att få saken
i gång var tydligen en energisk prefekt, som kunde drifva sin vilja
igenom i konsistorium, och en sådan man trädde fram i Nils Rosén,
som 1740 blifvit medicine professor. Han var visserligen ännu icke
innehafvare af den egentliga medicinska professuren till hvilken
sjukhuset hörde, detta skedde först genom bytet af professur med
Linné d. 21 jan. 1742, men han tog upp frågan nästan genast. Det
var så tillvida lättare för honom än Roberg att få saken ordnad, som
ban, oafsedt den stora skillnaden mellan bägge i energi och
auktoritet, kunde åberopa, att konsistoriet redan gjort så mycket för
anskaffande af ett observatorium åt A. Celsius.
Konsistoriet anslog 18,000 dlr. kpt. till reparation af det stora
huset vid Riddartorget, ocb d. 23 maj 1741 undertecknades
kontraktet med byggmästar Körner, följande år var detta arbete si
utfördt. Rosén lämnar något därefter följande redogörelse för sin
institution:4 »Det består af tvenne hus, i det ena bor medicinae och
anatomiæ professoren samt så många medicinae studiosi som der få
rum. I det andra som än eij är uplagat komma fattiga sjuka att
1 Det är betecknande för konsistoriets uppfattning, att till och med
en sådan man som Erik Benzelius kunde d. 10 juni 1725 föreslå i konsistoriet
att sälja huset, särskildt för den eldfara som därifrån hotade Karolina och
domkyrkan.
2 Afd. 1, s. 56 ff.
3 Afd. 1, s. 87.
* Ett egenhändigt odateradt (tydligen mellan 1742—1746) gjordt
meddelande af N. Rosén till Jakob Arrhenius i och för dennes arbete på en
universitetets historia (U. 81: a, Ups. Bibi.). I dess slut anför Rosén
institutionens 8 præparata anatomica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
