Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
det som nu är anfört, är också vårt depeuplerade land orsaken dertil, att
lil-lopet af studerande vid de Svänska academierne icke allenast är mindre, utan
ock mindre omskifteligt, så väl i anseende til studier som i anseende til
ändamål med de samma, än vid de Tyska academierne. Alt går här efter sin
vanliga train, och beskaffenheten af de studerande reduceras altid til någondera
af de 3:ne nämnde classerne, om hvilcka således alt det gäller, som i detta
föregående är omskrifvit. Deremot och då man vill förblifva vid jämnförandet
med de Tyska academierne, så är vid de samma ett större och continuerligen
omskiftande tillopp af studerande, hvilcka söka på sätt som vid dem är
vanligt professorernes collegier, lika hvad årstid det hälst vara må, och det så
mycket mera, som de studerande vid de academierne lefva för kontanta
pänin-gar, utan att, såsom vid våra academier mycket är brukligt, hafva egen om
hösten ihopsamlad kåst med sig.
Uti classification af studerande vid de Svänska academierne gick jag
förbi noblessen. Den samma kan också nu mera icke anses utgiöra någon olass
studerande, åtminstone vid Upsala academie. I min ungdom då jag först
började vara vid denna academien, vid pass 42 à 43 år sedan, var här en
myckenhet studerande noblesse. De ibland dem, som voro så unga att de behöfde
informatorer, hade dertil gamla stadiga män, merendels magistrar, hvilcka
deras föräldrar med mycken sorgfällighet utsökte. Dessutom voro desse
in-formatorerne med sine disciplar merendels altid ställde under någon professors
enskilta inseende. Efter den tidens art studerade dessa ynglingar värckeligen
flitigt nog och giorde ibland vackra framsteg. Det var nästan aldrig någon
disputationsact, att icke några adelsmän voro framme och opponerade. Ehuru
det ibland icke kunde vara stort värdt med det de hade att säga, så utmärkte
de [sig] likväl derigenom, att de åtminstone tyckte det vara hederligt att kunna
något och att å daga lägga det för publiken, hvilcket också satte en täflan
emellan dem. Då solenne acter voro, samlades altid noblessen ocli intog med
högtidlighet sine bänckar i auditorium. Denna sedvanan att på nu beskrefne
sätt vistas vid academien liar tid efter annan så aftagit ibland rikets unga
noblesse, att man för det närvarande högst här kan räkna 15 à 20 studerande
adelsmän, ibland hvilcka större delen ändå icke är liär för studier skull, utan
förnämligast för att lära rida och fäkta. De öfriga studerande adelsmän äro
några få fattiga ynglingar, som komma hit för att njuta några för adeln
inrättade stipendier, såsom de Helmfeldska, Gyllenkielmska, Falkenbergska. Nu
mera ser man också så godt som aldrig til de få adelsmän, som här äro,
hvarc-ken i föreläsningar eller i academien vid solenniteter och disputationer, vid
hvilcka tillfällen de icke vidare låta höra af sig. Det vil synas som
ignorance-principen är mycket på vägen att taga öfverhanden ibland de unga i det
ståndet, och att man, i stället för det att d’Alambert i sin Essai sur la societé des
gens de lettres et des grands säger om franska adeln i Louis XIV tid, Vignorance
cessa iVétre V apanage clieri de la noblesse, kan säga om vår unga och nu upväx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
