- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
14

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett svenskt skaldeöde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själfgjord advokat. Han ådagalade därvid ett slags
hänsynslöshet, som i allmänhet utmärkte honom — och
han afslutade aldrig denna process. Detta hade samma
effekt som hela hans personliga uppträdande i
allmänhet. Det skaffade honom både vänner och fiender,
och det var ingen ovanlighet, att fienderna gingo till
handgripligheter. Visserligen hörde Molin till dem,
som kunde försvara sig, och som också gjorde det
efter noter. Men han måste alltid vara på sin vakt,
och när han fick syn på den omtalade resande
medicinaren, som, medtagen efter en lång fotvandring och
allt annat än herremannamässig i sitt yttre, trädde
emot honom på trappan, så gick Molin honom därför
hotfullt in på lifvet och frågade hvad han önskade i
en ton, hvilken tydligt angaf, att han var beredd på
det värsta. Det lär ha fattats föga, att de båda
herrarne vid detta sitt första möte kommit i
handgemäng. Men när bekantskapen slutligen var gjord,
och den misstro, hvilken Molin öfverhufvud hyste mot
alla människor, till sist var öfvervunnen, så blefvo de
vänner för lifvet — eller för den korta tid, som den
unge författaren då ännu hade kvar att lefva.

Det var emellertid denne man, hvilken ödet synes
hafva sändt i Molins väg just i det rätta ögonblicket,
då han behöfde en medmänniska att trygga sig till.
Den unge medicinaren ryckte honom nämligen loss
från enstöringslifvet, helt enkelt genom att taga honom
med sig på vandring, och hur Molin kände denna
förändring i sin tillvaro berättar han på sitt eget
energiska sätt i ett af de mest intressanta bref jag
funnit i hans efterlämnade papper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:14:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free