- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Förra delen /
86

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 — Adalriks och Göthildas Amenter

många Spiut och Pilar mot hans Skjöld, sa många sär
och dödar aro honom ämnade. Han lägger sina Fiender för
fötterna, och trampar deras Blod i stoftet. Men han blö-
der siesf och hans stora krafter afmattas. De rufahonom i
ryggen at taga honom Fången. Hwad Nedetlag hade icke
Kimdrecna lidit- och hwad Seger hade icke deras Fiende
wunnit, om han förlorat sitt Ltf eller FrihetI Wi skulle
gjordt hwad tvi kunnat-och mår forg hade gifwit oß kraf-
ter-. Hans död eller fängelse skulle blifwit segrande, fast Tio
Segrar ei kunnat årsåttia denna Förlusi. Det dro hans
Manner, som skynda sig til hans Forfwar, bland dem war
intet Angantor den sidsta. Wi driftoa Fienderna. De, som-
wika, taga fåret i ryggen, och de, som stå emot, taga det i
bröstet» Wär Konung betäckes af tvära Sklöldar, och föres
med abc-» med frögd och feger inbaka til sitt Folck.

Se der, den samma Himmer, som war.·en·.förskräcketfe
under Striden, det-skär ihan helt -mi-1d.· Hans trotsande Fi« "
ende tiggernn på knät Skuldrorna ärv bruktnex Högmodet
är runnit i Sanden och han tigger nn sitt Lif af Seger-
winnarens hand. Hjalmar wäger en stund mellan nåd och-
hämd. Han har orsak at slå- och wet- ei om han med fä-
kerhet kan bygga på Ed och Löften af den, fotn dem en gång
brutit. Men detta» segrande Lejon är få ädel-modigts at det
intet allenast ei rorer de döda, utan ock skonar de fallna;
Han är intet dfwermodig i sin Locka. Han räcker ut han-s
den, och då den andra mellan hopp och frnchtan skiftar fär-
gor, skancker hanfhonom Liftvem Norden wet« intet hwilket
må berdmas mera, hans oförskräckta Mod i Fahran, elle-
ock hans Näd i Segrem

Der stäv han och anhanget-sin tvundna Fiendes Wass-
oen för sändarna-. Dem ttlskrcfwer han Jockum EFF-v
. ta ar


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:11:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/1/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free