- Project Runeberg -  Adalriks och Giöthildas äfwentyr / Andra delen /
351

[MARC] Author: Anders Törngren, Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

« « Femtonde Bokelts." , 351



sedt sin bittraste Fiendes Blod tinna söt sina fötter, begynte
bonat hoppas flera Segtar. Den stock, som hon hade t
sitt följe , fölgde sin Drottnings exempel,s och woto beredda
at blöda, endast de kunde genom sina sär forwarfwa sig ähra.

Atle, som först ledsagat Hjalmars Son til sitt Jäder-
nesland, hade ännu ei öfwergifwit honom. Han hade städt
wid hans sida, när Lyckan krönte honom med de föl-sia La-
grar, och förde honom stels up på det Slottet·, i hwilket
hane-« Försädee hade haft sin maning, och wille afwen hielpa
honom at lvckeligen utsläcka de gnistrot, som af de förta
lågor woto öfriga. Dygdem den de bägge älskade, hade al-
draförsk bundit deras hiertan tilhopa, och detta bandet war
blifwit starckare genom det kiärlseks-band, som skulle förena
Adalrik och Giöthilda, och således förbinda Skjöldungar och
Ynglingar. Denna Atle hade wäl i förstonet ei fördt med
sig flera än Twä tusende man; men på den föreställning-
fom han igenom ett assändt bud , låtit glöra hots stn Foster-
Fader, tvar en ny förstärckning af Sex tusende honom til-
sänd. Deßa söttiente alla genom stn Mandom det Ramun-
som de as det gamla Mannahem behullit hade.

Jbland alla deßa ntäste Hialmats Son intaga det·
främsta tumet. Det mar hans Krona, om hwilken det skulle
stridas, och hans elända Folck, som« borde hielpao. Det
war hans Rikes sällhet och wälfätd, som förnämligast borde
sökas och försmäktat-. Hans olyckor hade giordt honom för-
stcktig, och den ståndacktighet hwarmed han dem öswerwum
nit, hade förorsakadt honom en allmän högacktning. Alla,
som sägo honom, rördes af medlidande för en Konga-Son,
som i sin ungdom warit ett önskeligit mähl för alla Lyckones
oförrätten De bädo Gudarna, at bekröna hans Wapn med
en lycklig utgång, och efter gå många sorger fägna hononz

« P Me

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adalrik/2/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free