Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. De fem städerna. Abrahamsson och Väktare sammanträffa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därför kastades lian ut ur staden och drog en stor skara
med sig. Under namn av Beelzebul grundade han ett
vidsträckt och mäktigt rike, som kallades Mörkrets Rilce,
uti vilket han regerade såsom en konung över de andra
fallna änglarna. Detta rike var i allting motsatsen till
Helighet.
Då denna söndring i Helighet skett, beslöt herr
Justus att anlägga en stad, som skulle vara full av hans
härlighet. Sedan han grundat den och enligt sin vishet
ordnat allt, satte han dit Människorna, som voro hans
avbild, att de skulle besitta allt och regera däröver
såsom över sin egendom. Staden kallade han Paradis.
I början voro människorna lyckliga och saliga i hans
kärlek och lydnad. De voro fromma och heliga utan
all synd. Men när Beelzebul såg den sköna staden, fick
han lust att intaga den. Ty dels hatade han herr
Justus, dels fördrog han ej, att några varelser voro
lyckliga. Därför nalkades han staden med stor list och
förförde människorna till otro och olydnad emot herr
-Justus. För detta sitt fall blevo de av honom utdrivna ur
Paradis.
Då grundläde de själva en annan stad, som hette
Världen, vilken stod under Beelzebuls överhöghet, men
regerades under honom av borgmästaren Jag, en mycket
myndig man, vilken till hjälp i sitt ämbete hade en
mycket bestämd person, vid namn Vill, som egentligen
var rådgivare och lagstiftare. Därjämte biträddes dessa
av en befallningsman vid nainn Skall, vilken var en hård
och hjärtlös person samt en mycket egenmäktig herre.
Förtörnad över dessa tilldragelser, ville herr Justus
förgöra staden Världen. Dock när han såg på dessa
arma-människor, vilka han ju hade skapat sig till barn och
egendom — när han såg på dem och såg dem fallna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
