Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Ett valtal 1868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT VALTAL
61
männyttigare kunde finna användning på annat håll. Talaren
trodde, att det vore en af den nya representationens
allra främsta uppgifter, att inskränka
statsförmynder-skapet, minska antalet af dess kostsamma verktyg och
utveckla själfstyrelsen.
I nära samband härmed stode hela organisationen
af vårt offentliga undervisningsväsende. I följd dels af
folkskolans ännu stora och allmänna brister, dels af den
— trots alla vackra talesätt — blott alltför allmänt rådande
ringaktningen af det industriella arbetet och affärslifvet,
går en betänkligt växande ström af lärjungar till
elementarläroverken. Dessa äro i själfva verket
ämbets-mannaskolor, och statsmakten har, åtminstone intill sista
riksdagen, med en enligt talarens tanke alltför långt
drifven beredvillighet utvidgat elementarläroverkssystemet.
Så uppväxer en ofantlig skara af aspiranter till alla
möjliga statens ämbeten och tjänster; i förening med
målsmän, anhöriga, vänner och vänners vänner bilda de en
stark förskansning för den vidlyftiga och kostsamma
statsförvaltningen. Talaren trodde, att man bör arbeta i
den riktningen, att en god del af de för vårt land
behöfliga elementarskolorna bli privata, att millionerna må
anslås till folkskolan och yrkeskolor, hundratusentalen åt
den så kallade lärda skolan. I sammanhang härmed
antydde talaren sin mening, att undervisningen kräfde sin
egen målsman i konungens råd.
Ännu mer än rent politiska reformer ansåg talaren
det allmänna rättstillståndets utveckling, den personliga
frihetens betryggande, påkalla representationens
uppmärksamhet. Han framhöll den fordran, att
försvarslöshets-stadgan upphäfdes i hvad den angår för brott icke
straffade personer, och påpekade behofvet af reformer i
rättsskipningen, ledande till större snabbhet och större
trygghet för den anklagade o. s. v.
Slutligen ville talaren tillägga ett par ord om sin
personliga ställning till den fråga, som församlat ett så
stort antal valmän. I det berömda anförande till
statsrådets protokoll, hvari hans excellens herr
justitiestatsministern förvarat den motivering, som ledde H. M:ts
regering vid framläggande af förslaget till nu gällande
riksdagsordning, yttras att det är andras förtroende, ej
själfförtroendet, som är representantkallets rätta ursprung;
på den grunden förkastade hans excellens kandidaturen,
dock — synes det — ej såsom en på frivillig väg sig
utbildande politisk sedvana, utan blott såsom obligatoriskt
lagbud. Om de anförda orden innehålla en helsosam
erinran, väl värd att behjärtas af äldre, mera erfarna och
insiktsfulla män, så kunde de väl tyckas böra innebära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
