- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter /
220

(1904) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

ADOLF HEDIftf

gingo de ej heller till den motsatta ytterligheten — ett
rent enkammarsystem. De insågo vikten af skydd mot
öfverilning, vikten af att olika synpunkter finge göra sig
gällande genom successiv behandling i tvenne afdelningar,
vikten af att icke känslan af envåldsmakt skulle kunna
blifva rådande, såsom ju i en riksförsamling bestående af
en enda kammare kan inträffa. Men de insågo ock den
icke mindre vådan af att organisera en representation å
tvenne afdelningar med lika myndighet, emedan man på
detta sätt äfventyrar att grundlägga ett tillstånd af
permanent konflikt och vanmakt.

Bondeståndet vidhöll i det längsta detta
åskådningssätt, under det borgareståndet, ifrande framför allt för
ståndsrepresentationens afskaffande, var mera benäget för
vidtgående eftergifter. Sålunda antog bondeståndet vid
1850—51 års riksdag B. Gudmunsons reservation mot
konstitutionsutskottets då afgifna representationsförslag.
Den Gudmunsonska reservationen var i själfva verket
Örebro-förslaget med några modifikationer.

Till och med bondeståndets skrifvelse till k. m:t år
1860 med anhållan, att k. m:t ville framlägga förslag till
representationens ombildning, utvisar, att ståndet ännu
då tänkte sig en annan grundval för tvåkammarsystemet,
än den som lades genom nu gällande riksdagsordning.

Hur förslaget till den nya riksdagsordningen tillkom,
därom och om de försämringar, det i följd af Karl XV:s
motstånd undergick, innehåller friherre L. de Geers
minnesanteckningar anmärkningsvärda, ja högst förunderliga
upplysningar. Hvad man plägar kalla »situationen» blef
nu sådan, att alla de liberale trodde sig i landets intresse
ej kunna bättre göra än arbeta på genomdrifvande af det
kungliga förslaget. Det har varit Första kammaren
förbehållet, att mer och mer stärka tviflet på riktigheten af
reformvännernas politik för tjugusju år sedan.

Det har blifvit ett gängse talesätt, att mönstret för
det svenska tvåkammarsystemet återfinnes i Holland.
Men detta är ett grundligt misstag. Likheten inskränker
sig därtill, att i Sverige liksom i Holland Första
kammaren utses af provinsialrepresentationerna. Men i öfrigt är
skiljaktigheten af den allra väsentligaste beskaffenhet.
Den holländska folkrepresentationens, »Generalstaternas»,
Första kammare har icke, såsom Sveriges riksdags Första
kammare, »i alla frågor lika behörighet och myndighet»
med Andra kammaren.

Det är, som bekant, i konstitutionella länder vanligt,
att budgeten eller »finanslagen» först förelägges
representationens Andra kammare. Enhvar inser lätt, hvilken
Öfvervikt härigenom omedelbart förlänas åt Andra kam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:57:50 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adhedin/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free