Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - »Munkorgslagen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga, såsom en justitiestatsminister en gång om
representationsreformen, att det är en fråga »som icke kan falla»;
ty båda dessa uttryck kunna, med någon grad af god
vilja, tolkas såsom ett hot mot det bestående, ett hot mot
den bestående röstorätten och den bestående
skatteorättvisan. Och det veta vi, att de, som i första hand skola
sätta den nya straffapparaten i rörelse, äro sådana
ordningsmaktens representanter, hos hvilka man väl får
förutsätta större mått af ovist »nit» än af bildning och
omdöme; huru många blad af Geijers och Tegnérs skrifter
skulle icke blifva förgripliga, i yttersta grad förgripliga
inför denna poliskritiks fina öra! Och det veta vi, att,
när den förorättade klagar, hofrätt och högsta domstol
frikänna en myndighet, som häktat oskyldiga personer
utan att ens konstatera, att något brott blifvit begånget.
Vi veta af tvenne referat i justitieombudsmannens senaste
ämbetsberättelse, att, när magistratspersoner svårt förgripa
sig på yttrande- och församlingsrätten, behandla denna
rätt, såsom om den alls icke existerade, så i bästa fall
dömas de till 30 kronors böter, med utsikt naturligtvis
att af högsta domstolen äfven blifva befriade från detta
bötesbelopp. Vi veta också, att den svenska
samhällsordningen icke ställer lagkunniga försvarare vid den
åtalades sida. Allt detta veta vi. Men hvad vi icke veta, det
är hvad den nu föreslagna lagen i förbindelse med de i
administrativ väg utfärdade föreskrifterna om
församlingsrätten, hvilka undandragits riksdagens pröfning, kan
åstadkomma; detta kunna vi ej på förhand bedöma.
I hafven sagt er vilja, genom de nya
straffbestämmelserna, värna samhället mot hotande faror. Den väg I
väljen, är den sämsta af alla vägar, emedan den icke
leder till målet, utan längre och längre bort därifrån.
Och likväl anvisar all historisk erfarenhet en annan väg
att beträda. Jag säger icke, att den är en leende
promenad för lustfarande statsmän. Jag nekar icke, att den
är lång och kan vara mödosam; men jag vet, att den
leder ofelbart fram till målet. Sen på England, jämfören
England förr och nu — jag menar med »förr» icke gamla
tider, utan beder Er blott, att gå tillbaka till de första
decennierna af detta århundrade. Då — då rasade
arbetaremassorna mot maskinerna och deras ägare, under det
nöden rasade bland arbetarna. Nu är England, med sin
långt utsträckta rösträtt och sina väl organiserade
arbetarearméer, långt bättre tryggadt mot inre skakningar än
någonsin förr, då aristokratien satt inne med hela den
politiska makten och med sina spannmålslagar uthungrade
de trälande massorna. Hvar frodas däremot socialismen?
I despotismens hägn! Den har i Tyskland vuxit sig stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
