Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan alla omständigheter, ty på sin väninna litade frun som på
gud. 3 brevet hette det, att det icke var någon vanlig läxläsare
till informator de hade lyckan att få, utan en ung författare,
som förut uppträtt som uppfostrare i stort, som
samhällsupp-fostrare, och var mycket på modet bland de yngre damerna i
huvudstaden . . . den nya tidens damer, upplyste frun . . . tänk,
att få en sådan man i huset, en stor man, en århundradets man!
Han hade ansträngt sig med författeri under vintern och
behövde gå igenom en sötmjölks- ocb barrskogskur på landet över
sommaren, och det passade alldeles utmärkt bra, emedan
därute fanns både barrskog och ladugård. Och tänk, för ett stop
spenvarm mjölk och några fattiga kubikfot luft om dagen vore
han villig att tillämpa Spencers utvecklingsteori på deras lille
son!
Mannen lät det gå. Helst hade han velat skicka pojken i
skolan, men så fort han nämnde ett ord därom, tog frun fram
så mycket principer och tårar, att han måste ge vika. Skolan,
sade hon, nöter bort individualiteterna och lämnar endast ifrån
sig dussinmänniskor.
Århundradets unge man hämtades således en dag från
stationen i herrskapets ekipage — en dag då frun hade färg på
kinderna, vilket icke hänt på länge. Det var en liten spenslig
och gulblek herre med lugg i pannan och rinnande ögon. Han
har dålig mage, sade herrn, så fort han fick se honom, — fy
fan, då är han värd mitt medlidande! Hela hans uppenbarelse
från luggen och de skägglösa läpparna ned till de små fotterna,
instuckna i eleganta tygskor, hade ingenting av man, men
mycket av kvinna hos sig, och det fanns folk, som tvivlade på
barnmorskans utslag, när de betänkte, att han i alla sina böcker
skildrat männen som uslingar och tyranner och kvinnorna som
förtryckta lastdragerskor. Han hette Brand och kallades av
fruntimren den söte Brand för sin lugg och sina små fötter.
Man föreställde honom för hans discipel och gick till bords.
Frun placerade herr Brand bredvid sig och uppträdde nu för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
