Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de svaga hurraropen ljödo gatpojkarnas skärande skrik, men
kungen nickade förbindligt åt alla, men i synnerhet åt Petter
Lucht eller Charles eller vad han hette, som med hatten i
hand skrålade fram ett patriotiskt: leve konungen!
»Mitt folk» bestod egentligen av fruntimmer och glyttar
jämte en del av societetens herrar, som orkat upp så tidigt.
Vi sågo oss omkring men kände ingen och önskade oss Diogenes
lykta för att upptäcka våra bekanta. Men de voro borta alla.
Kungens folk är icke vårt folk.
De voro borta alla dessa som myllra fram, när flaggan på
’Folkets Hus hissas på hel stång. De arbetade så lugnt och
flitigt som om de icke vetat att det finns en konung och ett
fädernesland. Och de ha ingen anledning att veta det. De känna
kungen endast som stämpeln på den knappt tillmätta
dagspenningen och såsom den i vars namn de förbjudas säte och stämma
i samhällets rådslag och befallas gälda skatt och göra krigstjänst.
Och av fäderneslandet äga de endast den väntande graven.
Vi undra ändå om icke kungen, när han säger »tack, niitt
folk!» ser sig omkring med saknad efter den stora
arbetar-hären, som han icke känner och som icke känner honom, som
han aldrig når och som aldrig når honom, förr än den vältrar
fram genom slottets portar med skräckens män på sina axlar?
Kanske han dock icke är så kortsynt att han ej på någon
småtimme, sedan hycklarnas dekorerade skara lämnat honom,
tagit fram sin gunstlingsskalds diktsamling och med honom
tänkt i skälvande ångest:
Vem är han? Hos dig i minnet
hans drag ej fästat sig in,
hans hand med det grova skinnet
har knappast ens rört vid din.
Som lampans ande allena
osynlig han plägar tjäna
och visar sig blott som gagn,
ett månghövdat mystiskt väsen,
ibland ett sorl kring din vagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
