- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
91

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nafverstads socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)




Elgihlið (Ellelind), Eið (Ede), Thorp (Torp), Fagrholt (Fagerhult),
Halvarðsruð (Halfordsröd), Skramastaðir (Skränstad), Marteinsruð
(Mårtensröd), Hesthagi (Hästhagen), Bakki (Backa), Teigrinn
(Tegen), Elgiland (Elgeland), Sæheimr (Säm), Snöguruð (Snöfveröd),
Jaðarinn (Jaren), Hórlfsruð (Rolfsröd), Tunga (Tongene),
Thingvöllr (Tingvall: här var alltsä tingsställe), Skakkastaðir (Skackesta),
Lifaruð (Lifveröd), Eiðsheimr (Edsem), Auðsmål (Ödsmål),
Apaldarholt (Apelhult), Thóruruð (Toröd), Freysland (Fresland),
Hrafnathveit (Ramtveten), Grimáss (Grimås).
Nafverstads socken.

Denna socken, som fordom hette Naffvestad, är
moderförsamling i pastoratet och inbegriper en jordrymd af 62,162
tunnland. Oförmedlade hemmantalet är 60 1/2, förmedl. 59 1/4,
deraf 1/2 mantal frälse och 11 krono. Folkmängden, som år
1805 bestod af endast 1,614 själar, steg år 1863 till 3,755
personer.

Hemmanen äga en ovanligt stor jordvidd, men äro, det
oaktadt, af ganska medelmåttig godhet. De bättre af dem äro
belägna på vestra sidan om Bullaresjöarne. Rådande jordmån är
sand, af mindre bördig natur. Mycken hvitlera förekommer ock,
men grålera äga endast hemmanen Säm. Medelutsädet på
hemman är 30 tunnor, mest hafre; råg har hittills blifvit sådd mest
i svedjeland, men nu äfven på trädesjord. Afkastningen af
vårsädet kan ej beräknas till mera än 4:de kornet öfverhufvud. Uti
torra somrar lider denna socken mest af alla i länet, ooh
missväxt inträffar icke sällan. År 1839 var nöden så stor, att
mängden i fjellen nödgades lifnära sig af barkbröd [1] och dylikt
Högst få hemman sakna husbehofsskog, ooh stora timmerskogar
tillhöra gårdarne Elgeland, Flötemarken, Götbergshagen, Backen,
Fagerhult, Klageröd, Koxeröd, Sigfridshagen, Sögård och
Stabäckshult
m. fl., alla belägna i östra delen af socknen.

Boställen äro:

Prestgården, 2 mantal, med en prydlig manbyggnad,
uppförd 1822, trädgård, och tillgång på både barr- och löfskog.


[1] Barkbrödet bakades af spädare furubark, hvilken hackades och maldes,
och uppblandades med något hafremjöl Det ar beskt med en blandad smak af
malört och kåda, samt hårdt och torrt som trä. Det förtäres vanligen uti sur
mjölk, hvarigenom den beaka amaken något mildras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free