- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
172

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foss socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Qvistrum? Fjellväggen tränger sig så nära ån, att afståndet dem
emellan på sina ställen är ringare än hundrade alnar. När nu
dertill kommer, att strömmen, som här icke äger vad, nödvändigt
måste passeras, att man från höjderna vid Qvistrum och framåt
Saltkällan kan bestryka avenyerna på andra stranden, och att,
äfven om öfvergången skulle lyckligt forceras, hela vägen förbi
Sanden åt Svinebacka är en den vådligaste defilé, och endast med
yttersta svårighet kan åt Dalsidan kringgås utaf lätta troppar;
så förefaller det verkligen enhvar märkvärdigt, att någonsin någon
fiende nordan ifrån kunnat komma landvägen till Uddevalla och
Bohus. Och likväl ägde Gyldenlewe, Löwendahl, konung Fredrik
IV och prins Carl af Hessen här fri passage! och i våra häfder
åtföljes alltid Qvistrums namn af ett för oss vanhederligt minne 1)!
Man har sig dock nu bekant, att förräderiet hjelpte de båda
sistnämnda herrarne väl igenom; den förre år 1719,
utan/svärdsslag, och den sednare 1788 med en strid, som i det närmaste
liknade en simulaere. Vidkommande åter de andra gångerna,
som våra trupper härstädes blifvit med våld tillbakakastade,
särdeles den 28 Aug. 1677, torde sådant böra förklaras deraf, att
öfvertygelsen om positionens fasthet antingen gjort dess
försvarare för mycket säkre för öfverrumplingar, eller förledt härförarne
att hit detachera en alltför underlägsen styrka. Åtskilliga rudera
efter skansverk erinra ännu om de krigshändelser här förefallit
Straxt öster om gästgifvaregården synas de såkallade kung Carls
skansar, hvilka sannolikt blifvit uppkastade af B. v. Ascheberg
1675, för att mota Gyldenlöve. Landsvägen på andra sidan
strömmen kan beskjutas ifrån dessa vallar, och hade de blifvit
bestyckade 1788, hade utan tvifvel prins Carl af Hessen förlorat
hågen för lustresan åt södra Bohuslän. Gent häremot, på
motliggande branta backe, ligger ett annat retranchement, tydligen
uppfördt af norrmän, i afsigt att tysta elden från nyssnämnda
skans. Samma afsigt har ock varit med ännu ett dylikt, som
är beläget å en i strömmen utstickande udde 3). Efter Funcks
beryktade förskansning, som låg i en backe, 1,500 alnar söder

1) Likväl med undantag af året 1675, då Ascheberg med 2,700 man
försvarade Qvistrum emot Gyldenlöwes 6,000.

2) En karta öfver Qvistrumspasset åtföljer krigsrättens ransakningsprotokoll
öfver affären vid Qvistrum 1788, och här omnämnda befästningar äro äfven der
markerade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free