- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
214

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herrestads socken - Skredsviks socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


skolan
», befinnes på Sörvik och har sedan 1862 varit i verksamhet.
Denna ädla stiftelse skall säkert, med Guds välsignelse,
blifva ett medel till bergning och framtida lycka för flertalet af
de eljest värnlösa barnen.

Fattigvård: Dess utgifter 1863 stego till 432 rdr 34 öre
och 116 kannor 8 kappar säd. Socknen har i räntor från
donationsmedel 61 rdr 78 öre rmt. Bettlande äger rum.

Skredsviks socken



skrefs fordom Skriksvik och någon gång Seirksvik. Den innehåller
16,000 tunnland, och på denna ägorymd 44 3/4 hela hemman,
förmedlade ifrån 47 3/8, hvaraf 2 3/4 frälse och 4 krono.
Folkmängden var 1863 2,426 personer.

Den del af socknen, som går upp till Dalsland, består af
ett stelt fjell; men det öfriga är en den angenämaste skogs- och
bergsbygd, öfverallt erbjudande de mest pittoreska vyer. Det är
just här man kan göra sig det lättfattligaste begrepp om den
Bohuslänska naturens skaplynne, och då man ser dessa vänliga
dalar smyga sig fram emellan de skogkrönta klipporna, som, med
sina branta väggar, återspeglas ifrån de båda hafsvikarne, måste
man erkänna, att den är undransvärdt skön. Ifrån äldre tider
har man brukat indela Skredsvik uti socknen ofvanskogs och
socknen utanskogs, betecknandes med det förra trakten vester om,
och med det sednare trakten öster om kyrkan. Gårdarne
utanskogs äga, hvad såväl vidden som beskaffenheten af deras jord
vidkommer, företrädet framför dem som ligga ofvanskogs; men
äfven dessa äro hvarken små eller dåliga. Öfverhufvud torde
man kunna beräkna 70 tunnland åker och ängsmark på hvarje
hemman. Lera och lermylla är rådande jordmån; någon svartmylla
och dyjord förekommer ock, men högst obetydligt sand.
Skog af barr- och löfträd till husbehof finnes nästan på hvarje
hemman, men högst få hafva någon till afsalu. Parker af
bokträd växa omkring Gullmarsberg. För rik tillgång på bränntorf
utmärka sig isynnerhet gårdarne Kallsås och Svenslanda. Vid
Bua och på flera ställen träffas stora samlingar af fossila
snäckskal och andra hafslemningar, hvilka dock ännu icke användas på
jordbruket. Här märkas:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:57:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/2/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free