Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uddevalla stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
osannolikt, att denna klippa, hvars läge och skapnad varit till
ett sådan ändamål högst passande, redan under vikingatiden
kunnat äga någon befästning, inom hvars skygd den råa kraften
rufvade på sin ära och sitt rof; dock detta endast gissningsvis
yttradt [1], liksom det, att Thord Bonde, i medlet af 15:de seklet,
här anlade ett af sina fästen till Vikens försvar. Deremot vittna
häfderna, att i medlet af 1600-talet voro på Skansberget
uppförda försvarsverk till Uddevallas skyddande för fiendtliga angrepp.
1643—1645 ägde Hannibal Sehested uti dem ett stöd för sina
operationer mot de nästgränsande svenska provinserna. Då Harald
Stake 1657 anföll Uddevalla, underhöll besättningen på denna
skans en liflig, ehuru fåfäng, eld emot hans ryttareskaror. Före
fredsslutet 1658 hade fästet gifvit sig på diskretion till de
svenska trupperne; men återeröfrades af Gyldenlöwe i Juni 1676,
af hvilken det, trots alla våra försök, behölls inne till krigets
slut [2]. Den häftiga belägring af en öfverlägsen styrka, som
denna lilla skans måste uthärda den 30 och 31 Juli 1679, och
det manliga försvar, den dervid utvecklade, äfven sedan den
blifvit nedskjuten och uppbränd, har berättigat den till ett rum i
krigskonstens annaler [3]. Ännu 1719 var den istånd, men blef
från den tiden öde, sedan dess kanoner störtats i hafsdjupet.
En teckning af Uddevalla uti Dahlbergs Svecia Antiqua &
Hodierna, jemförd med de nuvarande svaga lemningarne på
Skansberget, utvisa, att skansen bestått af på bergets topp uppkastade
vallar, med höga bröstvärn, inom hvilka stodo några byggnader
af trä och sten, hvarförutan några obetydliga utanverk voro
uppförda på afsatserna, ungefär midt på bergets sluttning åt öster
och norr. Allt hvad som återstår är några hopsjunkna vallar
af jord och sten, öfvervuxna med en yppig grönska. Under år
1863—1864 har berget blifvit besådt med skogsfrön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
