Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Morlanda pastorat och socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken under Carl XII:s krig värjde våra kuster för fiendtliga
anfall [1].
Kapellpredikanten hr A. Simsson har sedan år 1849, då
skolan först upprättades, af intresse för folkupplysningen och
utan någon stadgad lön med berömvärdt nit skött
barnaundervisningen på Käringön. Och som något skolhus icke förefinnes,
så har hr pastor Simsson i prestgården till skollokal upplåtit ett
rum, som dock endast rymmer ett fåtal barn, hvarföre dessa måst
delas i tre afdelningar, som på olika tider undervisas. Under
den varma årstiden begagnas derjemte kyrkan, särdeles för
kristendomsundervisningen. Som dock läraren ofta är förhindrad af
[1] Olof Knape föddes fiskareson på Käringön 1664 och dog på Stångenäs
1730 såsom amiral och adlad med namnet Strömstjerna. Se vidare Bohusl. Hist.,
1:sta delen, sid. 162. Ehuru icke så ryktbar som Tordenskjold, var han dock
en värdig motståndare till denne och förstod att med en hand full folk hålla
honom ifrån bohuslänska kusten. Detta omnämnes med smickrande ord uti det
sköldebref, som Carl XII år 1715 utfärdade för Strömstjerna. Af hans
krigshändelser har dock ingen blifvit bevarad af historien mer, än hans olycka i
Dynekilen den 27 Juni 1716, hvilken får tillskrifvas mera Tordenskjolds lycka, än
Strömstjernas försumlighet. På Stångenäs, der han bodde på Vese säteri, lefver
han ännu i traditionen. Man vet der att omtala, huru en gång ett danskt
fartyg inlupit i Brofjorden, i afsigt att, till hämnd för de förluster, Strömstjerna
under kriget tillfogat de fiendtliga kusterna, uppbränna Vese och, om möjligt,
fånga amiralen sjelf; men att denne, som fått nys om saken, anställt på gården
ett förfärligt skjutande, under det en hans torpare, förklädd till tiggare, gick
ombord på det fiendtliga fartyget och beklagade sig öfver Strömstjernas tyranni emot
sina underhafvande, dem han föregaf dagligen måste på Vese deltaga i
militäriska öfningar, hvarpå skjutandet nu lemnade det säkraste intyg. Bedragne af denna
osanning, som hos dem väckte fruktan för ett häftigt motstånd, lyftade danskarne
ankar och begåfvo sig sina färde; men torparen erhöll, för den skicklighet,
hvarmed han utfört sin rol, skattefrihet på torpet, hvilket följt hans afkomma till
för icke så länge sedan. En annan anekdot omtalar, att då galererna 1718
släpades ifrån Strömstad till Idefjorden, fördes en dag befälet öfver arbetet af
Strömstjerna i kungens närvaro. Arbetet gick trögt, och då kungen yttrade sitt
missnöje och förundran häröfver, uppgaf Strömstjerna såsom orsak dertill, att han
icke uti hans maj:ts närvaro kunde kommendera på «ren svenska». Carl förstod
meningen och aflägsnade sig med ett småleende, hvarpå Strömstjerna på sitt
vanliga sätt späckade sina kommando-ord med de mustigaste eder, hvilket hade den
följd, att den ena galeren efter den andra steg, under båtsmännens hurrarop,
öfver bergsbranterne. De porträtt af denne man, hvilka ännu förvaras på
Stångenäs, röja öppna, djerfva och beslutsamma drag. En alltför stor häftighet skall
hafva vidlådit Strömstjernas lynne, hvilket han ock visade, då han en gång, vid
någon öfverläggning, drog värjan emot presten i sjelfva koret till Bro kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0317.html
