Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sid. 90: Rörande de björnar och vargar, som här omtalas, anmärkes att
dessa djurslag här nu äro ytterst sällsynta. Intet björnide har här upptäckts
på 25 år.
Sid. 92: Nafverstads prestgård är nu uppodlad till 40 tunnors utsäde och
vinterföder omkring 30 nöt, 6 hästar samt 20 à 30 får. Rörande det s. k.
Kåpestycket, upptaget på prestgårdens karta för 1696, har kongl. maj:t förklarat,
att nödige handlingar icke blifvit företedde för att tilldöma innehafvaren af
enkesätet dispositionen deraf.
Klageröd och Pålseröd äro hvardera 1 1/4 mantal och ej 1/2, som här
uppgifvits. Likaså Sundshult 1 1/4 mantal. Qvarnen har 4 par stenar.
Angående de här nämnda Smedbergs vattenverk, anmärkes att skillnaden
mellan södra och norra Bullaresjöns höjd öfver hafsytan är 21 fot. Se Olbers
geol. karta af 1864. Genom sänkning skulle, äfven med bibehållande af
vattenverken vid Långevall, 4 à 500 tunnland af vatten besvärad jord af yppersta
beskaffenhet förbättras och cirka 1000 tunnland vinnas, då vissa sträckor af
södra sjön endast äga ett djup af cirka 4 à 6 fot.
Till den nederst stående noten anmärkes, att halfva vattenfallet, det å
hemmanet Röds sida, och halfva tillgången på vatten äro genom Bohusläns och
Wikarnes lagmansrätt samt konungens befallningshafvandes efter jordransakning
fällda, laga kraftvunna domar tillförsäkrade enkesätets innehafvare med full
dispositionsrätt.
Sid. 93: De här omnämnda gamla mynt förvaras i Göteborgs museum
sedan 1864.
Sid. 93, rad. 8 nerifr. står Lamberg, läs Landberg.
» 94: Till notiserna rörande fornlemningar bör nämnas, att under senare
åren äro flera stenredskaper, mer och mindre väl arbetade, funna på östra sidan
om norra Bullarsjön. Flera af dessa finnas i Göteborgs och Uddevalla museer.
Sid. 107, rad. 7 uppifr. står Qvild, stafvas Kvild.
» 136: Till Askums sockens forntidsminnen får ännu tilläggas det hittills
af ingen observerade, att konung Olof Tryggvasons styffader, den rike bonden
Lodin, bodde på Vegge i denna socken; just der, enligt Snorres beskrifning,
Olof Tryggvason försåtligt ombragtes. Detta framgår af kap. 38 i hans
efterträdares Olof den Heliges saga, hvarest nämnes att denne sednare konung, bland
andra hjelpsändningar, då han var i färd med att eröfra Norge, äfven fick ett
20-sätigt skepp från Lodin på Viggia. [«Annat scip XX sesso hafdi hann af
Viggiom frá Lodini.»] Detta kan gifva anledning till flera högst sannolika
gissningar. Måhända berodde möjligheten deraf att Lodin så hastigt igenkände
Astrid i hennes förnedringstillstånd just derpå, att han bodde i hennes och kon.
Tryggves grannskap, eller måhända har hon, efter sitt gifte med Lodin, just
öfvertalat denne att slå sig ned i närheten af förre makens, kon. Tryggves,
hviloställe. Eller har kanske till och med Lodin kommit i ego af Vegge genom sitt
giftermål med Astrid?
Sid 137, rad. 23 uppifr. står Malmö, läs Malmön.
» 154—156: Till säteriet Holmas märkvärdigheter må ock fogas, att
Påskdagen 1867 derstädes hittades en hvalfisk uppfluten på land. Längden
uppgafs till 11 alnar. Sådana hafsvidunder hafva 1867, förföljande sillstimmar,
gått ända in i Marstrands hamn.
Sid. 169, rad. 6 nerifr. står «Svörtuborgar, Aspanga och Thorseidis socknar»,
bör vara «Svörtuborgar, Aspanga, Thorseidis, Haugboeja och Fors socknar.»
Sid. 176, inskriptionen nederst: De tvenne prickar, som här råkat inkomma
framföre namnet ÞORES och inuti ordet VIKINNI, skola ej finnas.
Sid. 215: Cederlunds egendomsbyggnader voro åtminstone för två år sedan
ämnade att ombyggas, om det redan skett vet jag ej.
Sid. 253, rad. 9 nedifr. står hämtas, läs kommer.
» 257: Främst bland de här uppgifna borgmästarne i Uddevalla bör stå:
«Lasse Sœngkær» eller, som det i ett annat permebref stafvas, «Sœnckeller» vid
1504. Möjligen skall namnet vara Sinclair; ty denna slägts [de Sancto Claro]
tillvaro i vårt land går än längre tillbaka i medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
