Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkyrka socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken den är upprest. Föröfrigt är altaret och den vackra
altarringen prydda med förgyllningar och hela kyrkan invändigt målad.
Utom en medelmåttigt arbetad dopfunt af tälgsten, förvaraa här
inga antiqviteter. I tornet hänga 2 ringklockor.
Den forra stenkyrkan var uppförd i gamla stilen, med 3:ne
afsatser, hvilkas hörnmurar höllos af sträfpelare. Äfven hon ägde
torn af sten. Man skulle kunna antaga, att hou blifvit uppförd
i 14:de seklet, på grund deraf, att mau vid hennes nedrifning
fann i en af murarne ett litet silfvermynt, som var slaget under
konung Alexander III i Skottland, hvilken regerade i sednare
hälften af 1200-talet. Men äfven innan denna helgedom
uppbyggdes ägde socknen en stenkyrka, nemligen den s. k. Vårfttb
kyrkan, hvars rudera igenfinnas i utmarksskillnaden emellan
går-darne Bäck och Tyft. Dessa rudera bestå endast af en grushög,
som likväl visar, att kyrkan varit 40 alnar lång och 20 dito
bred, samt haft en dörr åt norr. I korgrunden träffas lemnin»
gar efter der jordade lik, och i kalkmassörna sitta inkilade stycken
af ovanligt kupiga och grofva taktegel, hvilket ådagalägger, att
man vid denna kyrkas uppbyggning haft att tillgå materialier
från en ännu äldre byggnad.
Uti fornhistoriskt afseende äger Tjörn stor märkvärdighet.
Det gifves i hela vestra Sverige ingen fläck, der stenredskap af
alla former förekomma till större ymnighet än härstädes. Oaktadt
jorden nu är uppbruten öfverallt, hittas de ännu som oftast, hvaraf
man kan sluta till hvilken otalig mängd sådana här måste gifvits,
innan ön begynte uppodlas. Uäraf blir uppenbart, att Tjörn varit
den af stenfolket tätast och kanske först bebyggda del af
ofvannämnda trakt af riket. Likaså förekomma bronzfolkets grifter,
hällkiströren, till större ymnighet på denna ö och i dess
skärgårds område, än på någon annan ort af samma areal i
Bohuslän *). Tjörns for fiske och jagt utmärkta välbelägenhet förklarar
på ett tillfredsställande sätt detta förhållande.
Jag framkastade nyss en hypothes, att Tjörn är den i de
Oisianska dikterna ofta förekommande ön Uthörno, och då jag
nu i förbigående nämner några anledningar till densamma, sker
det ingalunda i afsigt att på detta ställe söka göra denna
förmodan till påstående, utan hufvud sakligast för att, om möjligt,
’) Det största kiströr på Tjdro ligger i Bd utmark. I Olsnäs kohage äro
ett par dylika belägna p& jemna marken, hvilket eljest är ovanligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
