- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
66

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertums socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

valls mark och en annan af manshöjd vid Lödestorp bära det
öfver hela riket dylika fornlemningar ofta tillaggda namnet
Sta-stenarne, och vid Måröd, nära Grinneröds sockens gräns, stå. på
en ljungmo 4 fotshöga stenar samt lika många forstörda
graf-kullar, uti en af hvilka några uppstående, små hällar beteckna
den gamla askvården. Ett par emot hvarandra lutande, breda
•tenskifvor på öfra Intagan» ägor utvisa sannolikt lemningar efter
ett dyrhus eller annat forntida griftställe.

Till antiqviteterna i Hjertum höra vidare sägnerna: att en
stad fordom stått på G er en, eller åssträckningen emellan
Utters-åker och Utby;. att S:t Per lidit skeppsbrott uti en torfmosse på
Steröds mark Skebberhdla (Skeppshålan) benämnd*, hvilket icke bär
särdeles vackert vittnesbörd om dennes förtjenster af
navigations-väsendet; att den i folksagan, för sin strid med Holger Dansk,
beryktade jätten Burman haft ett envige med någon på Esperöds
mark, nära ägoskilnaden mot Graftered, och dräpt sin motståndare
med ett der liggande klippblock, det han ditfört på sadelknappen,
och som af allmogen kallas efter jätten, med flera dylika.
Intressantare äro traditionerna om här förefallna drabbningar emellan
svenskar och norrmän, såsom på en gång upplysande och styrkta
af historien. De utvisa stridsplatser på Hjertumsske, på Utbv
Tufvor, vid Graftered, i Svinds, på Bergsgärde och Bastträd,
och det kan icke gerna dragas i tvifvel, att de flesta af dem
afse Krabbefejden. Anledningen till min ofvan anförda förmodan,
att slaget vid Bjertum den 25 Sept. 1657 hållits på det
förstnämnda stället, är, att denna hed är den enda plats i socknen,
der en större batalj kunnat levereras, och denna förmodan torde»
då man tager i betraktande alla förhanden varande
omständigheter, icke kunna bestridas. Vidkommande åter striderna på
Ut-by, Svinås och Bergsgärde, måtte dessa hafva varit af mindre
vigt, såsom icke af tideböckerna vitsordade, och traditionen om
den förra härleder sig måhända endast af det befastade läger
Gyldenlöwe innehade på Utby ägor 1676. Deremot känna vi af
Pufendorf och Loccenius, att Ivar Krabbe lät 1657 i Hjertum
uppkasta en skans vid elfven, för att betrygga sina infall på
svenska sidan, och att denna skans, som var bevärad med 100
man, eröfrades af Harald Stake. Det är på denna affar
traditionen om striden vid Grafvered utan tvifvel syftar. De gamle veta
nemligen att omtala, det -i deras barndom lemningar efter en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:31:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free