- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
68

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertums socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit ändaroålslöst, ook efter’slutet af detta krig har detsamma
icke varit af nöden.

S&som offerkälla har fordom den sfikallade Måbergskälla,
belägen vid Hjertumsske, varit hällen i vördnad, och anses deas
vatten ännu af mänga äga en helande kraft.

Skolväsen: Barn inom skolåldern 1863, Ströms rote ej
in-beräknad — emedan herr Evers pä Ström for dessa h&ller
särskild skola — voro 562. Af länets hushållningssällskap åtnjuter
skolväsendet till småskolor årligen 100 rdr. Dess utgifter
uppgingo deremot 1863 till 933 rdr 98 öre. Genom besparingar
från föregående åren af halfva skyddsafgiften äger kommunen en
skolkassa af 1,228 rdr, att användas till behöfliga skolbyggnader.

Socknen är indelad i 12 skolrotar. Den fasta skolan,
belägen vid kyrkan, besökes af barnen från 4 af dessa rotar. Por
Ströms rote håller, som sagdt, hr Evers skola. Emellan de öfrige

7 rotarne ambulera 3:ne småskolelärare, hvaijemte den examinerade
läraren, som undervisar 5 1/2 månader af året i fasta skolan, under

3 månader af året ambulerar i samma rotar, som småskolelärarne
besökt, meddelande der undervisning i samma ämnen, som öfvas
i fasta skolan. Denna anordning är dock ej tillfredsställande,
helst de lägenheter, som för ambulerande skolan upplåtas, äro
trånga och låga, följaktligen osunda.

Fattigvård: Socknen pr, i afseende på fattigvården, indelad
i 13 kretsar eller rotar, hvilka hafva åliggande att försörja hvar
sltia till roten hörande fattighjon. Denna rotefördelning bar dock
inom Hjertum visat sig mycket olämplig. De särskilda kretsarna
eller rotarne utgöra, hvad fattigvården beträffar, lika många sar
skilda kommuner, som ofta ligga i tvist med hvarandra. En
och annan af dem gifver sina fattige tillräcklig försörjning och
vakar öfver deras ordentlighet, hvilket deremot andra rotar
underlåta. Så utgör t. ex. Ströms rote ett mönster för en väl ordnad
fattigvård, under det att fattighjonen i den närgränsande
Löddes-torps rote ständigt påträffas bettlande så inom som utom socknen.
Fattigvårdsskatten tynger mycket olika på de särskilda rotarne, i det
att somlige hafva ett större antal fattige och andra ingen enda.
För 1863 uppgingo fattigvårdens utgifter tillsammanlaggda till
3,384 rdr 82 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:31:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free