- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
79

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spekeröds socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kerods kyrka bestridde spekerödsboarne nästan enhälligt detta,
ehuru många skäl talade for forslagets antagande. År 1864
reparerades kyrktornet och fönsterne.

De märkvärdigaste och nästan enda ålderdomsminnen i
Spekeröds socken träffas på Grössbacke, eller den kala bergås, öfver
hvilken häradsvägen slingrar till sig Uklum. Här har fordom funnits
en rektangelform af 12 stegs längd och 9 dito bredd, bildad af
uppresta stenar från en till tre alnars höjd. 6 qvarstående och
ett par kullfallna stenar utvisa ännu fornlemningens ursprungliga
beskaffenhet. På den släta ljungmon synas dessutom omkring 25
stenstodér, de flesta af blott en fots höjd, ett par ättekullar, samt
lemningar efter en större, rund krets, laggd af klumpformiga
stenar. Ibland allmogen har bibehållit sig en tradition, att ortens,
inbyggare i fordna tider haft sin samlingsplats och tingställe vid
dessa vårdar !). En annanv tradition än den anförda omnämner,
att dessa stensättningar stå till minne efter ett här hållet envig
emellan en kämpe Grös och en Akt ifrån Åketorp i Spekeröds
socken, hvaruti den förre stupade. Vid Jösbyn höjer sig en
ganska reslig och vacker bautasten, den största i orten, och på
Känns-torp stå 2 dylika uppresta.

Uti skogen i skilnaden mellan Hdlt och Anvik bär en
hå-lighet i berget namnet Tjufklämman, enligt sägen efter ett
röf-varband, som här uppehållit sig. Der synas ännu märken efter
spisel och bergets sidor äro svartbrända.

Skolväsen: Barn inom skolåldern 1863 voro 251.
Skolväsendet har åtnjutit i särskild t statsanslag 200 rdr samt af länets
hushållningssällskap under flera år 60 rdr årligen.

Skolan är ambulatorisk, fördelad på 6 skolrotar, hvarjemte
finnes en småskola.

0 Ödman namner, att änna pH hans tid funnos dombref från detta ställa
utfärdade. Hvad man af fornhandlingar vet är att Skeppsredet kallades
«Gröss-backa skeppsrede». År 1465 d. 26 Febr. utfärdades p& det närbelägna »Geisby»,
som nu heter Jösbyn, ett kopebref pä 5 markebol jord i »Dala i Ouklanda sokn,
i Grözbakka skipreido». Brefvet är bevittuadt af Aslak Psedersson, lsgman i
Viken och Thorer Haquonsson, vlagrättsman i förenämnda skeppsrede*. Seder-
mera nämnes ifrågavarande skeppsrede 1592 och 1650 i en lagmansdom
angående Lundby och Slättens qvarnar. Lundby ägdes d& af en Barnekow och eu
dansks, Peder Brabes afvingar. Lagrättsman i Skeppsredet var en Alf i Stordal.
Det må tilläggas att namnet Gryssbscka kommer af fornspråket!: »griot», gråsten
och «bakki», så att namnet betyder: backen, der stensrne stå. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:18:18 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free