Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karreby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryttmästare och adlad till Grubbenfeldt, Gabriel assessor i Göta
ho frätt och likaledes upphöjd i adligt stånd med namnet
Dahl-crona, samt Lars pastor i Morland a — densamme som flydde
med Gyldenlöwes armé till Norge. Dahl dog 1671, efterträdd
af mågen
Severin Pedertson Ström, en grundlärd och utmärkt man,
förut rektor och komminister i Kongelf. Äfven han blef
invecklad i tidens politiska oredor. I början af sin tjenstetid synes
han hafva delat svärfadrens åsigter om de gamla förhållandenas
företräde framfor de nya, och fogade sig ogerna efter det
påbjudna antagandet af svenska ritualen vid gudstjensten. Under
Gyldenlöwskriget blef han en gång arresterad af norrmännen och
förd till Öfverön, men likväl genast lössläppt. Att han, ännu
frisk och sund, i början af året 1712 hemkallat sina söner ifrån
akademien och förutsagt dem, att han skulle dö den 13
påföljande Februari, hvilket ock slog in, är visst, såsom intygadt af
ögonvittnen. Det är ett psykologiskt rön, att en fix idé, genom
inbillningens verkan på organismen, ofta framkallat just samma
förändring i denna sednare, som den haft till föreställning, och med
alldeles samma omständigheter. Severin Ström synes hafva varit
en nitisk forskare, och de få handskrifna anteckningar, som efter
honom blifvit uppbevarade, äga, genom sin säkerhet och
fördomsfrihet, ett stort företräde framför de flesta af den tidens uppsatser.
Lars Kock, den förres måg, erhöll survivance på pastoratet
under svärfadrens lifstid. Då han en gång ifrån predikstolen som
bäst dundrade emot trolldom, fick han slaget i tungan, och lefde
sedan ett sorgligt lif till sin död 1731. Om honom har man
antecknat: att «han hvilar uti sin graf med heder, intet såsom
en Guds nåds krämare, then ther prutar til halföret; utan som
en skickelig, företänksam, sedig prästman och gästgifvare, then
aldrig kan lemna rikedomar efter sig, utan fast hellre bortgår
han ifrån fattiga barn, hvilket är långt bättre, än utskifta ibland
them the dalrar man trugat sig til af sina åhörare» *)• Han
efterträddes af mågen
blifra vi på slutet likaså karliga som de Norrske eller Danske, hvarpå jag vill
visa prof till middagen, då J sku’ få äta, dricka och slåss med de Svenske, på
det J må känna dem dess bättre och icke söija mera».’
*) Series Psstornm in Karreby, af adjunkten i Lnndby, S. Jacobs. Ström
(Handskrift).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
