- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
143

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongelfs stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skolhuset, lika oansenligt, är ookså beläget i närheten af
torget. Byggandet af ett nytt beslöts 1858, tomt anskaffades 1865,
ritning är uppgjord och stadfästad; men medel hafva hittills fattats.

Stadens jord, hvilken, såsom vi fornt anfört, donerades 1616,
är räknad för 6 hela hemman, innehåller en vidd af 1,126
geometriska tunnland, med ett taxeringsvärde af 125,000 rdr rmt.
Härutaf upptages omkring hälften af betesmarkerna i
Fontins-bergen, der staden ock äger någon torfmosse, samt af stadens
tomter. Den andra hälften utgöres till tvft tredjedelar af uppodlad
jord, som är indelad uti det såkallade Gamlä och Nya Gärdet.
Uti det förra kan hvem som helst genom arf eller köp blifva
lott-ägare, men i det sednare endast stadens era bets- oeh tjenstemän
samt borgare, hvilka sednare allt efter ålder och förtjenst få sina
lotter deruti bestämda af magistraten och drätselkammaren. Den
återstående sjettedelen består af Komarken, en beteshage af den
yppersta beskaffenhet, uti hvilken en hvar borgare äger att, emot
en viss afgift till stadskassan, släppa sina kor. Jorden är således
här icke indelad på tomterna. Jordmånen är af god beskaffenhet,
såsom bestående af mylla på lerbotten. Åkern besås hufvudsakligast
med korn, bönor, hafre och potatis, och skötes väl. I staden
underhålles ett relativt stort antal not.

Fästningsholmen l) ooh den nedaofor elfven liggande
Säfoe-tufvan innehafvas af staden på arrende till kronan af 4 rdr 50
öre årligen. Arrendesumman var 80 rdr 32 sk. bko till år 1840.
Den 6 Maj 1843 efterskänktes det till fattiga barns uppfostran,
hvadan nu endast erlägges en tomtöreafgift af 4 rdr 50 öre och
resten ingår till folkskolan.

Ifrån Fästningsholmen, eller, såsom den rätteligen heter,
Elfvebacken 1), sker öfverfarten med fårja till Hisingen. Tid
islossningen är denna passage ofta ganska farlig och till och med
någongång omöjlig. Ifrån början af 1700-talet till 1783 fanns
här en bro, hvarefter man ‘ ännu upptäcker lemningar. Klagomål
hafva på senaste tider ofta forts öfver de lifsfarliga ras som
tidtals ske från de gamla borgruinerna och ned mot farjan. Mån-

1) Nedanför fästningsholmen ligger en annan liten holme, Tjufholmen
kallad, der staden och fäbtningen förr haft sin afrättsplats.

2) Kanhända finna vi i detta namn en lemning efter ordet «bagi°, hinder,
från hvilket Holmberg vill härleda holmens andra namn, Bagaholm (Elfar-bagi,
elfhindret). B.

Kart IU.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:31:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free