Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongelfs stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afsigten var att derigenom förmå hertigen att uppgifva Niklaborg.
Det uppfördes till en början af trä, men när man hunnit inse
vigten af des9 läge, icke mindre såsom en gränsort mot Sverige
än såsom en nyckel till Götaelf, utbildades det till Norges
fastaste borg pä den tiden, hvilket skedde år 1448, då, enligt en
ibland allmogen bibehållen sägen, hvarje i södra Bohuslän boende
mansperson, som var Öfver 15 år gammal, måste hitföra ett par
tillslagna gråstenar af viss storlek. Efter denna befästning
uthärdade Bohus tre belägringar, deu första år 1508 af den
upproriska norska allmogen, under Herlof Hydefads anförande *), den
andra af den fördrifne Christian 11:9 trupper 1531, och den tredje
och svåraste af svenskarne under det nordiska sjuårakriget 1563
—1570. Under den sistnämnda tilltygades slottet ganska illa af
de på Fontin uppförda batterier, och hade den 26 Mars 1566
blifvit taget med storm, om icke kommendanten Jens Ulfstand
sprängt det af svenskarne eröfrade Rödatorn i luften, och dermed
räddat den vigtiga platsen. Härpå följde under åren 1595 och
1605 vigtiga förändringar och tillökningar uti fästningens
försvarsverk, hvilka än ytterligare förbättrades af länshöfdingen Ivar
Krabbe *), sedan de 1645 blifvit beskjutna af svenskarne under Lars
Kagge. En teckning af fästningen vid år 1658 s) belyser dess
dåvarande utseende. Hufvudbyggnaderna bilda en fyrkant med hörntorn
med prydliga betäckningar. Det nordvestra tornet, eller det såkallade
Farshatt, är fyrkantigt, men det sydvestra, eller Morsmössa, af
rund form, hvilken de båda tornen på östra sidan sannolikt äfven
haft. De mellanliggande byggnaderna äro höga och irreguliera.
Ett par af dem prydas med trappgaflar. En midt på vestra
ingaf konung Hakon idéen af Bohus’ anläggning, torde ?i kuona f& tag nti den
historiska tråden af denna folksägen. Tillägget om hnnden är måhända en
allegorisk framställning af den sanning, att det icke är mnrarnes styrka endast, som
gör en fästning ointaglig, utan hufvudsakligast troheten och modet hos de
försvarande. Hunden är en passande symbol af båda dessa dygder och har ofta
såsom sådan blifvit använd.
*) Förra upplagan har 1502. Antingen är namnet eller årtalet orätt,
troligast det förra. Upproret börjades af Knut Alfsson 1502 och fortsattes efter
dennes fall af Herlof Hydefad 1508. Eller ock belägrades slottet af båda på
olika tider. B.
*) Denne lät hitföra stenen ifrån Kongelfs kloster samt ifrån Mariaekyrkan
i Dragsmark, och dermed ombygga Rödatorn och Bageriet på Bohns.
3) Tagen af gref Dalberg och åtföljande Pnfendorfs Carl Gustafs Historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
