Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongelfs stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgöras af större och mindre gråstensflisor; men man träffar
somligstädes vanligt murtegel och Holländskt klinkert.
Skottgluggarne och snäcktrappan i Farshatt äro af särdeles tunn och
vacker gråstensflis. Utanverken bestå af tjock murbeklädnad med
inre jordfyllning. Denna murbeklädnad utgöres af tunna löpare
utan inspringande bindare, och derinom af små, kullrig och
kantig gråsten samt tegelstumpar. Jordfyllningen har flerstädes
utträngt murbeklädnaden, så att mycket deraf nedrasat. Flere
insjunkningar märkas å vallgångarne, hvilket förmodligen tillkommit
genom mingångars instörtande. Bröstvärnen, som bestå af jord,
äro så sammansjunkna, att man icke kan nu dömma om krönens
höjd eller embrasurernas förhållanden. Alla murarne äro beklädda
med gråsten, hvilken är till sina dimensioner alltför liten. När
härtill kommer, att bindare deri saknas, och att bakmurningen
till stor del utgöres af kullersten, är det helt naturligt, att, ehuru
kalkbruk blifvit allestädes användt såsom bindningsmedel, detta
murverk saknar erforderlig styrka för sitt ändamål. Dessutom är
fästningen ej allenast ifrån Fontin och Rödakon, utan äfven ifrån
Hisingen, så beskjutbar, att det är endast tillfölje af forntidens
ringa insigter i belägringskonsten, som dessa förskansningar
förblifvit ointagne. All huggen sten är bortbruten, hvarföre de flesta
utanverken förlorat sina hörn och portarne sina omfattningar.
Hvalfflis och murtegel äro äfven flerestädes borttagne. Säkert är,
att dessa höga murverk skulle, om de ej blifvit fredlyste, snart
sammansjunkit till blotta grushögar».
Den lista, man har öfver borgherrar på Bohus, är i sina
detaljer ej att lita på. Förhållandet lär vara, att höfdingar, äfven
underordnade, som haft befäl öfver någon som garnison dit
förlagd corps, blifvit räknade för borgherrar. Den meddelas
emellertid, sådan den förefinnes, endast med en påökning af några,
hvilkas egenskap af verkliga borgherrar af fornhandlingar intygas.
Grefve Jakob af Halland, efter hvars plan slottet
anlades 1308.
Ivar Ögmundsson Rofa, af Hestbö-slägten. Sitt namn hade
han af sitt sköldemärke, tre trappgaflade tak (eng. roof, tak).
Narfve Ingevaldsson (Römer?), riddare, Norges rikes råd,
höfd. på Bohus 1366—70.
Albrecht Ottesson Bydelsbach.
Kolbjörn Gest eller Gerst, 1441—53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
