Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödbo eller Kongelfs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begåfvade honom med friheten och åtskilliga af Korskyrkans
helgedomar. Han var ock den ende af den olyckliga stadens
invånare, som efter kastellets uppgifning undslapp svärdet eller
fångenskapen.
Olapr, prost i Kongahell, bevistade den märkvärdiga
herredagen i Bergen den 15 Augusti 1223, hvarest tvisten om Hakon
Hakonssons och Skule Jarls närmaste rätt till Norges krona
blef afgjord.
Carl. Han lefde i Kongahell vid och efter år 1500.
Tidens oro invecklade honom uti ett par farligheter, ur hvilka han
endast med möda räddade sig. Då hufvadmannen for den norska
uppresningen emot danska konungahuset Herlof Hydefad blef
fången vid Bohus och dömd till rådbråkning, beordrades herr Carl
att såsom prest gå honom tillhanda (1508). Med eller utan
orsak blef presten efter Hydefads aflifvande anklagad för att af den
fångne hafva emottagit vigtiga bekännelser, dem han icke sedan
yppat, och endast slottsherren Otto Buds medverkan räddade
honom denna gång. Någon tid derefter insattes biskop Carl i
Hammar fängslig på Bohus, såsom misstänkt för medvetenhet af
den sammansvärjning emot prins Christians lif, hvilken bildat sig
på Hedemarken. Vid undersökning af hans papper upptäcktes
ett bref ifrån Carl i Kongahell, hvars innehåll kastade misstankar
på denne för delaktighet i biskopens brott. Men biskopens l)
kort före sin död afgifna bekännelse, att Carl var oskyldig» i
förening med den bekanta Moder Sigbrits och den vackra
Dyvekas förböner, afvärjde, ehuru med svårighet, den hotande faran
från presten. Herr Carl dog 1527, efterträdd af
Herr Lars. Under hans tid pågick reformationen, hvilken
han med häftighet motsatte sig, utan att dock kunna hindra dess
framgång. Slutligen öfvergifven af sina förra trosbekännare,
öfver-gaf han kallet och flyttade till Köpenhamn.
f) Man bar oriktigt antagit Aggerhus for biskop Carls fängelseort. Han
sattes verkligen pä Bohus. En natt hade biskopen sönderskurit sina lakan och
af remsorna knutit ett t&g, hvarmed han ville hissa sig ned ur tornet; tåget
brast och den olycklige rymmaren afbrot i fallet sitt ben. Det Oaktadt släpade
han sig upp p& Fontin och dolde sig i buskar ne; men följande morgon blef han
uppspirad och återförd tiU tornet, hvarest han inom kort omkom af elände.
Konung Hans hade eljest särskildt anbefallt biskopen ät sin son såsom rldgifvare.
Om hans brottslighet äro meningarne delade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
