- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
194

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Marstrands stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fångad, afsattes pä utrikes ort, måste gå igenom Marstrand och
der qvarlemna den reelaste behållningen af sitt vårde, ifrensoa
att hvad som erfordrades till fiskets bedrifvande, och de varor,
som konsumerades af den oräkneliga skara menniskor, braken då
befolkade kusten och skären, hufvudsakligen aåste tagas härifrån.
Denna tid är ook glanspunkten af Marstrands liL ifrån då och
fram mot medlet af följande århundrade finna vi stadens styrelse
sammansatt af en talrik personal, såsom 2:ne borgmästare, en
byfogde, en syndikus och 10 rådmän m. m., och många andra
omständigheter vittna öfverensstämmande, att Marstrand då, till
rikedom, rörelse och befolkning, var en nordisk stad af första
rangen. Men på denna ljussida af stadens historia falla skarpa
skuggor af den gränslösa immoralitet, som gick hand i band
med det tilltagande öfverflödet, och efterlemnade det mörka minne,
att i slutet af 16:de seklet fanns inom norska väldet ingen
gudlösare stad än Marstrand.

Sillfisket upphörde 1587. Året förut hade staden blifvit
hel och hållen laggd i aska af vådeld; men det tyckes som
rörelsen och välmågan varit så i farten, att dessa båda dräpande
olyckor icke vållat för tillfället något tillbakagående. Fredrik ILs
privilegier, ampelt stadftstade af Christian IV 1599, förblefvo
stadens palladium; och då det rivaliserande Kongelf uti 1612
års krig fick dödsstöten, trädde Marstrand i uteslutande
besittning af länets handel.

I Augusti månad 1643 afbrändes Marstrand på nytt af en
eldsvåda, hvilken synes för tillfallet haft menligare följder än den
föregående. Alla enskildta och publika byggnader, varf och
bryggor lades i aska; men «på det staden måtte dess bättre komma
på fot igen», ingick Hannibal Sehested, dåvarande länshöfding och
ståthållare i Norge, med densamma ett högst förmånligt
privilegii-ackord, hvilket af konungarne Christian IV och Fredrik III
sanktionerades åren 1647—1648. De förbindelser borgerskapet
härigenom iklädde sig ådagalägga hvad styrka det ännu innehade.
Marstrand skulle nemligen bebygga alla sina afbrända tomter med
stenhus samt utrusta och underhålla 4 örlogsskepp, hvardera om
200 lästers drägtigbet och en bestyckning af 24 kanoner, emot
det att staden under 10 år, räknade ifrån Philippi och Jacobi
dag 1647, befriades ifrån all slags skatt och tunga, af hvad
namn de vara måtte, samt i fredstider fick begagna örlogsskeppen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:31:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free