- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 3. Tjörn, Inland och Hisingen /
217

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Marstrands stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den enda skattlaggda inrättning i Marstrand är en &
Hed-vigsholmen uppford väderqvarn, hvilken hufvudsakligast begagnas
till formalning af spannm&l till garnisonens behof,

Stadens donerade jord utgöres af Björnängen eller Koön,
som är uppförd i jordeboken for 1 mantaL Den utgör en areal
af 1,446 tunnland 10 kappland och innehåller åtskilliga bebyggda
lägenheter, såsom Midtsund. Backudden, Tornevik, Halsen och
Jto-senlund, hvilka utmärkas af en rätt täck .natur och utarrenderade
bereda en årlig inkomst af 1,937 rdr. Bedan under danska
tiden ägde staden, på behagligtid, skattefri brukningsrätt till
denna ö, hvilket ytterligare prolongerades 1667, hvarefter den
donerades staden till evärdelig ägo. Belägen emellan de till
Thorsby pastorat hörande Klöfver- och Inst-öarne, innehåller denna
bergiga %men af någon löfskog lifvade ö blott foga åker och äng *).
Till stadens jord bör äfven räknas Sjelfva Marstrand sön, hvilken
dock årligen inkräktas allt mer och mer af fästningen. Att
Marstrand äger den hufvudsakligaste dispositionsrätten till denna
mark synes af kongl. resolutionen den 6 Augusti 1751, deri
all torftägt för fastningsvallarnes behof under (redstid
forbju-des, såväl på Marstrandsön som Koön, såsom skadlig for
stadens mulbete. Fästningens utauverk utbreda sig emellertid, som
sagdt var, öfver ön, och dess glaciser nå redan staden — en
omständighet, hvars omnämnande framkallar en anmärkning öfver
det vådliga af Marstrands läge. Huru säkert en stad ligger
under en fästnings murar, visar Kougelfs öde 1676. Hvad denna

!) Ödman omnämner en på Koön år 1706 verkställd afrättning på en
Schön-heifc, sofo var dömd för några kätterska yttranden om nattvarden. Tungan skars
den olycklige lefvande ur munnen och uppspikades jemte högra handen på kåken,
hvarefter han halshöggs och brändes å båle (d. 30 Juli). Joh. Henrik Schönheit,
lifflandare till börden, var landsfiskal i Vesterbotten. Han ådrog sig sitt
barbariska straff troligen mindre för sin fritalighet emot God, än emot några högt
uppsatta embetsmän. Han angaf nemligen landshöfdingen i Vesterbotten Douglas
för att hafva undandöljt flera hundrade hemmsn vid roteringen m. m. ssmt
ut-gaf år 1700 en tysk skrift, h var a ti han beskyllde kongl. rådet grefve Piper,
presidenten Herdhjelm o. fl. att hafva genom egennytta och prejerier framkallat
missnöjet i Liffland. Öfversättningen af den bekanta Kyska Josefs historia,
hvilkens första upplaga konfiskerades, bar flutit ur Schöuheits penna; äfvenså Musai
historia, tryckt i Stockholm 1696. (Fants Utkast till Sv. Hist. 4, pag. 260.)
Schönheits barbariska straff är en af fläckarne i Carl XlLs historia, som just
derföre af den närmaste samtiden undandoldes och först senare kom i ljuset,
troligen just genom Ödmans försorg. (Holmbergs uppgifter ändrade efter Eichhorn.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/3/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free