Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den lilla samhällsrevolutionerande
frökenrefor-men genomfördes. Hittills hade frökentiteln
endast tillkommit adliga damer, övriga ogifta
ståndspersoner kallades »mamsell . Mot mitten
av 1860-talet kom emellertid frågan upp om del
otidsenliga och föråldrade i denna åtskillnad
man levde ju i liberalismens tiderI Egentligen
framkom frågan i Sverige, men togs även upp
av tidningarna hos oss, det skrevs mycket för
och mot demokratiseringen och avskaffandet av
det adliga privilegiet genom alt för alla införa
benämningen fröken.
En ivrig vapendragare och försvarare fick
reformen i Helsingfors Dagblad, varför
motståndarna uppfunno den försmädliga benämningen
Dagblads-fröknar > för de nya fröknarna. Långa
diskussioner, insändare och utfall förekommo i
tidningarnas spalter, i Hufvudstadsbladet 1866
(n:o 288) säges spefullt i tidningens
Helsingfors-krönika, att »frökenreformen är dagens stora
sociala livsfråga».
Adelaide Ehrnrooth ställde dock icke sin penna
enbart i välgörenhetens tjänst. Från mitten av
60-talet finner man även signaturen A—i—a
flitigt verksam i tidningarnas följetongsavdelning.
I Hufvudstadsbladet 1865 (n:ris 96—123) in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
