Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De olika lantarbetargrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora godsägare- Och småbrukarna tiga inför sådant försåt
och fly till sist jorden. >
Hur det förhåller sig med konkurrens lantarbetarna
emellan, behövde vi knappast särskilt påpeka, då var och en vet
vad det vill säga, att den ena säljer sin arbetskraft billigare
än den andre. Det tyckes som om någon konkurrens av detta
slag: icke skulle behöva förekomma vid jordbruket, då det
väl råder brist på arbetskraft, e.tersom alla flyr till städerna.
Ja, men det är inte alltid som logiken passar till den krokiga
verkligheten. Det är ett faktum, att konkurrens förekommer,
och den som studerat hela systemet, förstår mycket väl,
varför denna konkurrens finns till. Bland de främsta
orsakerna därtill är den att jordbrukarna lägga om sin drift i
samma förhållande som tillgången på arbetskraft minskas,
varför talet om brist på arbetskraft endast blir negativt. Ett
annat förhållande kan också nämnas, nämligen det att
arbetarna äro inte lika fördelade och känna till behovet av
arbetskraft på olika platser, varför det vanligen händer, att
många söka samma arbete, medan andra platser förbli
obesatta.
Till sist vill jag erinra om konkurrens i stor skala
arbetarna emellan. Man kunde på 1860-ta’et i tidningarna i Kiel,
Wismar, Liibeck och Rostock finna stående rubriker av
följande lydelse: ”Soeben eingetroffen: schwedische Arbeiter
und Arbeiterinnen ” — Schwedische Arbeiter empfiehlt
o-s. v.” — ”Schwedische Arbeiter beiderlei Qeschlechts besorgt
prompt o. s. v.” På detta sätt behandlades de svenska
lantarbetarna i Tyskland på samma vis som sedermera
polackerna och galigierna; det blomstrade en avskyvärd
männi-skohandel, som utgör en skamfläck i det svenska jordbrukets
historia. De arma offren lovades guld och gröna skogar,
men erhöllo blott slaveri och nödloch gingo ofta helt under.
Jag har på tyska gods träffat på många svenskar, nu gamla
gubbar och gummor, som glömt sitt modersmål och aldrig
lärt sig de: främmande språket. Lockade bort och bedragna,
ha de aldrig tjänat en slant nog för att resa tillbaka. Nu
ha de åidrats i den nöd, där deras egna g’ömt dem, Samma
konkurrens härikar än i dag och upprätthålles av
emigranterna. Det är onödigt att nämna Amerika. Låt oss tala om
det som ligger oss närmare. Det danska lantbruket har
bokstavligen ätit upp en oerhörd massa svensk arbetskraft. S. k.
lantbrukselever. ofta vanliga drängar, ha i tiotusental
strömmat till Danmark och där fått gripa an det hårdaste arbete,
som något land kan uppvisa. De danska godsägarnas
hänsynslöshet mot arbetarna övergår all beskrivning. Til! Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
